|
Johan WanlooGöteborgs-Posten |
När jag parkerat mig vid ett bord med min öl förstår jag att han är fullkomligt tillintetgjord av berusning.
Häromdagen träffade jag en gammal vän ute på stan. Vi blev så himla glada att se varandra. Det var kanske ett år sedan vi sågs senast. Vi tog...
Vem som än hittade på att svensken är tystlåten och blyg kan aldrig ha åkt spårvagn. Det finns nämligen inget en go, gärna lite påstruken,...
Nyligen presenterade folkhälsomyndigheten nya riktlinjer för barns skärmtid. Ytterligare en nyhet vid sidan av ”Oasis återförening” (är...
Trött (och oss emellan lite bakis) anländer jag till centralstationen efter ett Stockholmsbesök. För att komma hem tar jag vagnen till Stenpiren...
Hur var semestern då? En ruin av krossade drömmar och förhoppningar, tackar som frågar. I år var nämligen planen att ta tag i något som jag...
Nyligen blev jag illa bemött av servicepersonal. En händelse som gav mig nytt hopp om mänskligheten. Visst, jag borde veta bättre än att köpa...
Jag är avskuren. En mäktig flodvåg av svettig mänsklighet dånar fram på den väg jag tänkt passera. De bär öppna munnar och tröjor i...
En av samhällets mest okränkbara principer är ”min kropp, mitt val.” Såvida det inte handlar om män som går omkring med shorts i stan...
Det har visat sig att jag känner chockerande många som hatar arkitekturen i Göteborg över allt annat. För dem är det ett problem lika konkret...
I förra veckan gav jag mig ut för att skåda kändisar. Satte mig på min favoritspårvagn, tvåan mot Mölndal, och spanade målmedvetet ut genom...
Häromdagen promenerade jag någonstans i Linnéstaden och blev plötsligt blev fikasugen. Det ena brukar föranleda det andra. Vid fysisk aktivitet...