Surströmming saluförs traditionellt inte förrän tredje torsdagen i augusti. Fram till 1998 var till och med premiärdatumet för surströmming lagstadgat. Myndigheterna ville försäkra sig om att fisken verkligen var tillräckligt mogen; det vill säga säker att äta.

Surströmming doftar både kraftigt och speciellt och smaken är salt. Och ändå anses den av vissa vara en delikatess. När jag kommit in på Kungliga Veterinärhögskolan i Stockholm firade jag med att bjuda mina vänner på surströmming. Några av gästerna hade utrustat sig med klädnypor, som de plockade fram och satte för näsan, när den öppnade burken bars fram.

Menyvalet var mest en kul grej. Varken jag eller gästerna – alla från Mariestad – hade ätit surströmming tidigare. När jag många år senare vikarierade som distriktsveterinär i Piteå fick jag vara med om ett äkta norrländskt surströmmingskalas, på själva surströmmingspremiärdagen. Då fick jag lära mig att den enda korrekta drycken till surströmming är mjölk! All annan dryck intas före eller efter!

Då fick jag lära mig att den enda korrekta drycken till surströmming är mjölk!

Då fick jag lära mig att den enda korrekta drycken till surströmming är mjölk!

Att vi överhuvudtaget har surströmming kan vi tacka våra svenska kungars många krig för. Redan under Gustav Vasas krigföring på 1500-talet uppstod saltbrist, eftersom saltleveranserna från utlandet ströps. Man tvingades salta in strömming med mindre salt än vanligt och fick då en syrad produkt.

Fisket av den blivande surströmmingen sker på våren fram........

© NA