230 000 kronor. Så mycket kan ett svenskt arbetstillstånd kosta.
En rättegång mot en bemannings-vd i Södertälje i somras, gav en osminkad inblick i skumrasket kring jobbinvandringen.
Vd:n hade mot betalning lovat en grupp indier fasta anställningar med löner runt 23 000 kronor i månaden i Sverige. För att få fram pengar till tillstånden pantsatte de jordbruksmark, tog lån till hög ränta och sålde sina hus i hemlandet, skriver tidningen Arbetet.
Men väl i Sverige fick indierna bygga altaner, skotta snö och renovera – mestadels utan att alls få betalt. I stället fick de mat och husrum, bland annat i en husvagn, enligt åtalet.
I slutet av september dömdes vd:n till tio månaders fängelser för grovt bedrägeri. De utnyttjade indierna drabbas betydligt hårdare än så. Nu tvingas de sannolikt återvända till Indien, djupt skuldsatta.
■■■
I november höjdes lönegolvet vid arbetskraftsinvandring.
Efter alliansens radikala reform år 2008 räckte det med en månadslön om 13 000 kronor för att få arbetstillstånd i Sverige. Numera krävs det 80 procent av medianlönen – för närvarande 27 360 kronor.
Förändringen utlöste en våg av kritik mot regeringen.
Svenskt Näringsliv menar att lagändringen kommer att slå hårt mot företag, Sveriges kommuner och regioner hävdar att det blir svårare att rekrytera undersköterskor och TCO dundrar om att lönegolvet hotar hela den svenska modellen.
Det är som om alla har glömt bort hur dåligt systemet har fungerat.
■■■
Det första problemet är brottsligheten och exploateringen. För de utblottade indierna i Södertälje är tyvärr inget unikt fall. Det ovanliga är att det alls blev rättssak av det.
För några år sedan beskrev tolv tunga svenska myndigheter – bland dem polisen, Migrationsverket och åklagarmyndigheten – hur den organiserade brottsligheten systematiskt utnyttjar reglerna för arbetskraftsinvandring.
Arbetstillstånd säljs och används för att smuggla människor till Sverige. Nätverken låter migranter arbeta under usla villkor samt använder deras identiteter i olika brottsupplägg.
Det politiska svaret på sådana missförhållanden har länge varit fler kontroller. Men i rapporten konstaterar myndigheterna att problemen är mycket svåra att upptäcka eftersom migranterna befinner sig i beroendeställning till arbetsgivaren. Om de avslöjar missförhållandena tvingas de ju lämna landet.
I en ovanligt politisk rekommendation föreslog myndigheterna därför att systemet borde göras om i grunden.
■■■
Det andra stora problemet är att regelverket har gjort det svårare att locka högkvalificerad arbetskraft till Sverige.
Reformen 2008 skapade lagliga vägar även för arbetare i låglöneyrken. Plötsligt fick Sverige invandring från länder som Mongoliet till yrken som städare, snabbmatsbiträde och tidningsbud. Allt som behövdes var ett jobberbjudande. Det är fortfarande unikt i västvärlden.
För högutbildade personer försämrades däremot villkoren. Även om du är specialist får du först bara ett tvåårigt tillstånd, som dessutom är knutet till en specifik arbetsgivare.
Situationen i Sverige blir därmed osäker. Om chefen gör något småfel kan den anställde snabbt kastas ut. Riskerna för det ökade när politikerna införde hårdare kontroller och regelverk för att stävja missbruket i låglönesektorn.
Därtill förlängdes ansökningstiderna. Det kan ta år att få arbetstillstånd utfärdat. För låglönearbetare utan alternativ kan det vara lockande att stå kvar i kön till välfärdslandet Sverige, eftertraktade specialister söker sig däremot ofta någon annanstans.
Det är knappast förvånande att den stora ökningen av arbetskraftsinvandring sedan 2008 främst skett till den lågkvalificerade servicepersonalen.
■■■
Höjningen av lönegolvet är ingen mirakellösning mot dessa problem.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard, M, har försökt sälja in reformen som ett sätt att komma åt fusk och utnyttjande.
Det kan hjälpa på marginalen. Men skrupelfria arbetsgivare kommer fortsatt att kunna uppfylla lönekravet på papperet – och sedan tvinga migranter att betala tillbaka delar av lönen kontant under bordet.
Det blir heller inga större lättnader för högkvalificerad arbetskraft till följd av lönegolvet, även om väntetiderna lär kortas när ansökningarna till låglöneyrken upphör.
Däremot ska Migrationsverket ge bättre service till arbetsgivare som söker sådan personal.
■■■
Det höjda golvet är ändå ett steg i rätt riktning. Men det verkligt intressanta är det som sker i nästa steg i reformarbetet. I slutet av januari ska en utredare ge förslag till framtida regler. Direktiven är lovande.
Några medskick till regeringen.
Lär av omvärlden. Sverige strävar ofta efter att vara ett föregångsland, men det innebär inte sällan att vi går vilse i vår ensamhet. Det finns goda anledningar till att inget annat västland har anammat den svenska modellen med i princip fri invandring till låglöneyrken. Riskerna för fusk och missbruk är enorma – speciellt i en välfärdsstat med höga transfereringar som Sverige. Vi borde kopiera det som fungerar i andra länder i stället.
Konkurrera inte med låga löner. Det är absurt att flera fackförbund (!) har slagits för att behålla ett lönegolv precis över socialbidragsnormen. Sverige har blivit rikt genom att klättra i värdekedjan. Även om lönegolvet skulle höjas till svensk medianlön – omkring 34 000 kronor – vore det fortfarande lågt i ett internationellt perspektiv.
One size does not fit all. I princip alla andra västländer har olika köer för olika typer av arbetskraft. Sverige borde skapa gräddfiler till arbetstillstånd, permanenta uppehållstillstånd och medborgarskap för högutbildad arbetskraft. Andra regler kan gälla för säsongsarbetare och ytterligare andra för legitimationsyrken, doktorander och arbetare i riskbranscher.
Locka talang. Den svenska inställningen har i princip varit att sitta på händerna och vänta på dem som eventuellt vill komma hit. Myndigheterna bör i stället bli mer aktiva i att försöka få hit utbildad personal till bristyrken. Vi tävlar med hela västvärlden.
Vårda reformen. Myndigheter har i åratal larmat om det utbredda missbruket med invandring av personliga assistenter. Ändå är det yrket fortfarande inte spärrat. Det tog också många år innan det infördes försörjningskrav för anhöriga eller innan det ens blev brottsligt att smuggla människor med arbetstillstånd som getts på falska grunder. Svenska regeringar måste reagera betydligt snabbare på signaler om fusk och brottslighet.
Ulf Kristersson har mött en kritikstorm efter höjningen av lönegolvet. Den bör han inte böja sig för – regeringen rör sig i rätt riktning, bort från naiviteten.
Rättelse: En uppgift om snabbspår för högkvalificerade har korrigerats.
Patrik Kronqvist är politisk redaktör och chef för Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Mort Laitner
Rami G Khouri
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
visit website
