EU behöver åter fokusera på den stora världen, i stället för att försöka kontrollera den lilla.
Sådant som kan avgöras här ska inte behandlas i Bryssel, skriver Alice Teodorescu Måwe (KD).
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Vad är Europa? En geografisk benämning på en landmassa där en myriad av nationer, folk och språk samexisterar. Men också mycket mer än så.
Europa är en dröm, en idé, en identitet, en politisk garant för demokrati och mänskliga rättigheter, men också en uppsättning värderingar och traditioner. Europas historia genomsyras av återkommande krig, totalitära regimer och förtryck – men också av fred, frihet och frihandel, liksom av utveckling, humanism och bildning.
I en byrålåda i mitt barndomshem finns ett gammalt pass med stämplar från tidigt november år 1989. ”DDR” står det med klargrönt bläck på flera ställen. Men ögat dras till en rektangel i mitten av sidan: ”Inrest Sverige 1989-11-06 Passkontrollen Trelleborg”.
Tre dagar senare föll Berlinmuren och den taggtrådsbelagda järnridå som tidigare delat öst från väst – inte bara geografiskt utan i allra högsta grad också mentalt och ideologiskt – revs ner bit för bit.
När de tre kristdemokraterna Robert Schuman, Konrad Adenauer och Alcide De Gasperi vågade göra politik av den vision som blev det moderna EU – efter två uppslitande världskrig som lämnat kontinenten i spillror – var utgångspunkten att fred och europeisk integration förutsatte en nationsöverskridande gemenskap, frihandel och ett fördjupat ekonomiskt samarbete.
Efter Berlinmurens fall och östutvidgningen för 20 år sedan förverkligades drömmen om det fria, enade och fredliga Europa – för stunden i vart fall.
Dessa skeenden ritade inte bara om kartan utan också den europeiska identiteten. Hoppet spirade, den liberala demokratin hade vunnit, historien nått sitt slut.
I dag – med kriget i Ukraina, som utkämpar en existentiell kamp mot ett alltmer stridslystet Ryssland, med gränslös antisemitism som förpassar den judiska minoriteten till skuggorna, med gränsöverskridande brottslighet och terrorism – påminns vi åter om att friheten behöver försvaras av varje ny generation, att mänsklighetens historia är ett ständigt slagfält.
Det som hänt, i avsaknad av större uppgifter av samma existentiella slag som förut, är att EU rört sig uppåt i Maslows behovstrappa: från att fokusera på ett smalt, men starkt samarbete i de delar där EU:s storlek också är dess styrka – till att pådriva maktförskjutningen från de nationella parlamenten till Bryssel.
Den detaljstyrning och de pålagor som ständigt kommer från EU, i strid med subsidiaritetsprincipen, leder till att EU numera anser sig behörigt att bestämma över hur många träd som ska få fällas, hur skiftarbetares dygnsvila ska regleras, hur sammansättningen i privata bolagsstyrelser ska se ut.
Denna förskjutning skapar ett befogat folkligt missnöje och underminerar EU i tider då unionen behövs som mest.
För Kristdemokraterna är det centralt att adressera den oro som finns för hur den svenska riksdagens självbestämmande, och därigenom väljarnas val på valdagen, påverkas av att makten flyttas. Samtidigt är vi helt övertygade om att medlemsländerna behöver ta ett gemensamt ansvar för gränsöverskridande utmaningar, så som tillväxt och konkurrenskraft, den gröna omställningen, beredskapen för att säkerställa vårt oberoende.
EU behöver åter fokusera på den stora världen, i stället för att försöka kontrollera den lilla. Sådant som kan avgöras här ska inte behandlas i Bryssel. Unionen befinner sig i ett normativt skede som erbjuder en möjlighet för Sverige att påverka den fortsatta utvecklingen.
Jag vill att det ska vara tydligt för väljarna hur Sverige gynnas av sitt medlemskap. Det vore en katastrof för vårt land om vi inte var med i EU. Men beslut fattade i Bryssel ska inte överimplementeras i Sverige, utan de ska anpassas efter svenska förutsättningar.
Om jag får förtroendet att vara folkvald i Europaparlamentet, vill jag påverka EU i en riktning som tar unionen tillbaka till rötterna.
Av Alice Teodorescu Måwe (KD)
valberedningens förslag som toppkandidat till EU-valet
Pandemistatistiken som sticker ut • ”Mest sekulära samhället”
Universitetet: ”Nål i en höstack”
Köparens marknad på fritidshus • LISTA: Priserna som sjunkit mest
Stor insats i Huskvarna • En skadad
Experterna: Det händer med stödet • Då kan Nato svika
65-årig familjemedlem huvudmisstänkt i Norge
Detaljstyrning skapar ett befogat folkligt missnöje
21
26
02.02.2024
EU behöver åter fokusera på den stora världen, i stället för att försöka kontrollera den lilla.
Sådant som kan avgöras här ska inte behandlas i Bryssel, skriver Alice Teodorescu Måwe (KD).
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Vad är Europa? En geografisk benämning på en landmassa där en myriad av nationer, folk och språk samexisterar. Men också mycket mer än så.
Europa är en dröm, en idé, en identitet, en politisk garant för demokrati och mänskliga rättigheter, men också en uppsättning värderingar och traditioner. Europas historia genomsyras av återkommande krig, totalitära regimer och förtryck – men också av fred, frihet och frihandel, liksom av utveckling, humanism och bildning.
I en byrålåda i mitt barndomshem finns ett gammalt pass med stämplar från tidigt november år 1989. ”DDR” står det med klargrönt bläck på flera ställen. Men ögat dras till en rektangel i mitten av sidan: ”Inrest Sverige 1989-11-06 Passkontrollen Trelleborg”.
Tre dagar senare föll Berlinmuren och den taggtrådsbelagda järnridå som tidigare delat öst från väst........
© Expressen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Rami G Khouri
Mort Laitner
Rachel Marsden
Donald Low
Bradley Blankenship
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
Abbas Juma
Michael Kwet
