Sverige skulle kunna investera mycket mer i utveckling av framtidens livsmedel i nära samarbete med Sveriges bönder. Det skulle gynna svensk säkerhet och jordbrukets konkurrenskraft, samt bidra till fred i världen.

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Det har bara gått lite mer än tre år sedan FN:s världslivsmedelsprogram (World Food Program, WFP) fick Nobels fredspris. Grundat 1961 med ambitionen att varje man, kvinna och barn alltid ska ha tillgång till den mat som behövs för att kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv var fredspriset välförtjänt. Tillgång till mat förhindrar att hunger kan användas i krig och konflikter. Men priset kom när situationen redan börjat att förvärras, och det har blivit ännu värre sedan Nobelpriset delades ut.

På Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen nyligen lyfte Andreas Hansen, dansk Nordenchef för WFP, den globala matsituationen i dag. 330 miljoner, alltså 200 miljoner fler än 2020, har akut behov av livsmedelshjälp i världen. Den här siffran riskerar att öka ytterligare, för det är nu sammanlagt 780 miljoner människor som inte vet var deras nästa mål mat ska komma ifrån.

Kombinationen av krig och konflikter, extremväder och klimatförändringar bygger upp för humanitära katastrofer som i sin tur leder till nya kriser och katastrofer.

Ukraina var länge världens kornbod, men Rysslands brutala imperiekrig har lett till att WFP i december gav mathjälp till en miljon människor i landet. I Gaza är den humanitära situationen kritisk. I stort sett upplever hela Gazas befolkning akut hunger. En halv miljon ligger på gränsen till hungersnöd.

Listan på länder kan göras lång där hungern är vardag: Jemen, Afghanistan, Sudan och så vidare. Inflation och kostnadsökningar slår just nu också hårt för de som redan lever på marginalen, konstaterade Hansen på scenen i Sälen: ”En typisk svensk familj lägger 10-15 procent månadsinkomst på mat. Men en typisk familj i Kenya, där jag bott, lägger 80-90 procent av inkomst på mat. Så när det är prisökningar i Sverige är det allvarligt, men det är något helt annat när det sker i de länder vi arbetar.”

Säkrad matförsörjning innebär större möjlighet att förebygga konflikter och åstadkomma fred. Den insikten belönades med Nobels fredspris och har inte blivit mindre viktig i dag. Sverige är redan en stor givare till WFP, vi ligger stadigt på topp 10-listan. De komplexa hoten med klimatförändringar, maten som vapen och hur hunger bidrar till konflikter och migration gör att det finns mycket mer att göra.

Sverige har inte bara en lång humanitär tradition att falla tillbaka på. Vi skulle också kunna investera mycket mer i forskning och utveckling av framtidens livsmedel i nära samarbete med Sveriges bönder. Sådan innovationskraft skulle gynna svensk säkerhet och jordbrukets konkurrenskraft, samt bidra till fred och stabilitet i en tid när kriserna avlöser varandra och allt mörkare moln drar ihop sig. För det krävs modet att tänka nytt i ett Sverige där vi har svårt att bryta invanda mönster.

Patrik Oksanen, Senior fellow i tankesmedjan Frivärld och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.