Det finns knappt skogar av svenska mått på kontinenten, vilket gör det direkt olämpligt att svenskt skogsbruk ska regleras i Bryssel.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
I dagarna flyger några av de mäktigaste beslutsfattarna i EU över landet. Orsaken är att Sverige sedan årsskiftet är ordförande i EU:s ministerråd. Och det första mötet i Sverige hålls i Kiruna 12-13 januari.
Det sägs att besöket förlagts till Norrbotten för att kommissionärerna, EU-journalisterna och andra högdjur från Bryssel ska få se vilken spännande grön omställning som pågår i norr. Men antagligen finns det också en tanke från det svenska värdskapet om att EU-topparna under resans gång ska hinna reflektera över hur mycket skog det finns i Sverige och att dessa skogar skiljer sig från kontinentens. En insikt som i sin tur förhoppningsvis kan moderera EU-kommissionens planer på ökad detaljstyrning av svenskt skogsbruk.
För inom svensk skogsnäringen växer oron för vad en rad EU-processer ska mynna ut i. Till den listan hör EU-kommissionens skogsstrategi, LULUCF-förordningen, den europeiska gröna given, förnybartdirektivet, EU-kommissionens förslag om att återställa natur samt avskogningsförordningen.
I mellandagarna skrev Anders Sundström, tidigare statsråd (S) och nu ordförande i Balanskommission, en debattartikel i ATL om att EU:s planer kan förändra svenskt skogsbruk i grunden: ”EU:s ambition må ha goda föresatser, som att minska utsläppen och bevara den biologiska mångfalden. Balanskommissionen ser emellertid med oro på att medlemsländernas unika förutsättningar har tappats bort längs vägen, och få länder är så beroende av en hållbar skogsindustri som Sverige.”
Att försöka sända ett budskap till EU-kommissionen genom en resa till Kiruna är således passande – och förhoppningsvis hinns även ett besök i en svensk produktionsskog med. Den praktiska och pedagogiska lektionen som det ger i svensk skog åstadkoms inte från en talarstol i EU. Vidderna och avstånden måste upplevas.
Det tar drygt en och en halv timme med flyg mellan Stockholm Arlanda och Kiruna flygplats. Den som flyger lika lång tid söderut hamnar i Berlin. Och lägger man på ytterligare en halvtimmes flygtid är man framme i Bryssel.
Den som flyger söderut kan dock från trakterna av Skåne mest förvänta sig att få se fält, städer och enstaka träddungar. Befolkningstätheten är hög. Att flyga till Kiruna är däremot att färdas genom ett oändligt och glesbefolkat skogsland.
Insikten som jämförelsen ger är lika banal som den är grundläggande – det finns knappt skogar av svenska mått på kontinenten, vilket gör det direkt olämpligt att svenskt skogsbruk ska regleras i Bryssel. Inom EU sticker Sverige och Finland ut som gröna öar, tillsammans med Österrike och Rumänien.
Ägarstrukturerna skiljer sig också åt mellan länder. Skogsbolag existerar knappt på kontinenten. I sydöstra Europa ägs 90 procent av skogarna av offentliga aktörer som stat eller kommuner, enligt en genomgång av organisationen European Forest Institute. I norra Europa ägs däremot 70 procent av skogen av privata aktörer, dit enskilda eller bolag räknas.
Även storleken på skogsfastigheter skiljer sig markant inom EU. I en del länder är de privata skogsfastigheterna i genomsnitt endast 1 hektar stora, som i Bulgarien, Kroatien och Polen. Att dessa minimala skogsfastigheter sköts på ett annat sätt än de mycket större svenska, där skogsbruksplaner ofta finns, är uppenbart.
En annan skillnad är vad som kan växa i de flesta svenska respektive Kontinentaleuropas skogar. I svensk skogsdebatt framhålls ofta exemplet Lübecks stadsskogar som ett föredöme och alternativ till trakthyggesbruk.
Den så kallade Lübeckmodellen går ut på att skapa plockhuggna blandskogar gynnsamma för både ekologi och ekonomi. Otaliga reportage har skrivits därifrån som bidrar till en föreställning om att ett skogsbruk av kontinental modell skulle gynna svenska skogsägare. Och säkerligen finns en hel del att lära av våra grannländer, inte minst när det kommer till att få fram dyrare sortiment, förädla träråvaran mer och skapa konkurrens på virkesmarknaden.
Samtidigt bygger Lübeckmodellen på produktion av specialtimmer med högt virkesvärde. Och det är i Sverige få förunnat att under en livstid kunna få fram stora ekar som kan användas till fanér – särskilt norr om Dalälven. Likaså är omfångsrik bok svårare att satsa på i Sverige av klimatskäl. Det växer helt enkelt andra träd i Tyskland och Frankrike än i Sverige.
Svenska skogar skiljer sig på många och grundläggande sätt från skogarna på kontinenten. Generellt är svenska skogsfastigheter större, oftare privatägda och återfinns i ett kallare klimat än de flesta andra skogar i EU. Dessa svenska skogar sköts bäst av lokala markägare som bor nära skogen och inte av EU-toppar som på sin höjd flugit över Sverige.
”Blott Sverige har svenska skogar”
Det finns knappt skogar av svenska mått på kontinenten, vilket gör det direkt olämpligt att svenskt skogsbruk ska regleras i Bryssel.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
I dagarna flyger några av de mäktigaste beslutsfattarna i EU över landet. Orsaken är att Sverige sedan årsskiftet är ordförande i EU:s ministerråd. Och det första mötet i Sverige hålls i Kiruna 12-13 januari.
Det sägs att besöket förlagts till Norrbotten för att kommissionärerna, EU-journalisterna och andra högdjur från Bryssel ska få se vilken spännande grön omställning som pågår i norr. Men antagligen finns det också en tanke från det svenska värdskapet om att EU-topparna under resans gång ska hinna reflektera över hur mycket skog det finns i Sverige och att dessa skogar skiljer sig från kontinentens. En insikt som i sin tur förhoppningsvis kan moderera EU-kommissionens planer på ökad detaljstyrning av svenskt skogsbruk.
För inom svensk skogsnäringen växer oron för vad en rad EU-processer ska mynna ut i. Till den listan hör EU-kommissionens skogsstrategi, LULUCF-förordningen, den europeiska gröna given, förnybartdirektivet,........
© ATL
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Yara Hawari
Marwan Bishara
Patrick Gathara
Andrew Mitrovica
Hipolitus Wangge
Priyamvada Gopal
Brahma Chellaney
Tafi Mhaka
Fisayo Soyombo
