Hur fungerar rasism egentligen? Alltså, hur kan rasism fungera? Lennart Pehrson ger i sin bok ett av de bättre försöken att inte bara gå igenom rasismens idéhistoria eller rassegregationens vardag utan försöker snarare ringa in det som kanske är viktigast för att kunna bekämpa rasism – vad det är som gjort att den varit så starkt socialt förankrad i USA.

Rätt ofta kan utsagor om rasism kännas som Bamses skola uppdaterad för vuxna; börja i fördömandet och fasansfulla beskrivningar, men fokusera så hårt på det att begripliggörandet nästan försummas

Om titeln ”Vithetens lön” är en blinkning åt ”the psychological wages of racism”, ett begrepp från sociologen och medborgarrättsaktivisten W.E.B. Du Bois, så är dess omslag prytt av en annan afrikansk-amerikansk gigant, Frederick Douglass, vars liv till lika stor del utspelade sig innan och efter slaveriets avskaffande på 1800-talet.

Merparten av boken uppehåller sig vid just 1800- och 1900-talen då Du Bois och Douglass levde och verkade och Pehrson lyckas på en och samma gång ringa in de stora förändringarna och det sorgligt konstanta.

Den största behållningen ligger i beskrivningarna av metamorfoser. Till exempel hur abolitionismen gick från att länge vara ett förhållandevis perifert politiskt fenomen för att sedan få ett massgenombrott när Harriett Beecher Stowes ”Onkel Toms stuga” publiceras. Hur........

© Göteborgs-Posten