Det finns just nu, i grova drag, två huvudspår i beskrivningen av vad som är det största problemet för svensk demokrati. Det ena, och det som har fått mest uppmärksamhet under de senaste veckorna, är att Sveriges andra största parti, genom att koordinera och bruka anonyma sociala-medier konton på Youtube, Tiktok, Twitter och Facebook undergräver den svenska demokratin.

Men vari, mer exakt, består det hotet av?

En förklaring ges av Åsa Wikforss som i en DN-text beskriver hur anonymiteten ”underminerar möjligheten att vara källkritisk” och att ”avsändaren inte behöver ta ansvaret för de hatfyllda och splittrande budskapen” (DN 23/5).

Huvudproblemet, menar Wikforss, är att ”Genom att ge det falska intrycket av en allmän opinion skapar alltså trollfabriken en allmän opinion”. Dessa konton, menar Wikforss, bidrar till en ”känslomässig polarisering” vilket i sin tur kopplas samman med minskad tilltro till demokratiska institutioner.

Frågan är väl hur många som är mer benägna att tro på ett budskap bara för att konton som ”Sd-regeringen”, ”jimmiemoments” och ”sverjedemokraterna” upprepar dem till leda? Många, skulle Wikforss hävda.

Hon skriver att ”Under årets första tre månader publicerades omkring 1 000 inlägg som gav mer än 27 miljoner visningar”. 27 miljoner, det låter onekligen som väldigt mycket. Men jag kan lugna Wikforss med att när det kommer till enskilda sidvisningar så är det, med dagspressmått mätt, inte så mycket.

Men vad betyder det egentligen för den allmänna opinionen att en samling konton upprepar likartade budskap, gör det anonymt och utan någon större finess? Det är faktiskt rätt svårt att mäta det faktiska inflytandet och........

© Göteborgs-Posten