Världen står inför en chock 

Reporter och ekonomikommentator

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Kriget i Mellanöstern är snabbt på väg i en mycket farlig riktning. 

Hittills verkar finansmarknaden ha räknat med att faran snart blåser över. 

Det framstår nu som naiva dagdrömmar. 

Uppvaknandet kan bli brutalt. 

”Prognosen är mycket osäker”. Så skriver Riksbanken i samband med sitt beslut att lämna styrräntan oförändrad på torsdagsmorgonen. 

Inflationen lär stiga och tillväxten gå ned på grund av kriget i Iran, men hur mycket står skrivet i stjärnorna, är budskapet från myndigheten. 

Men om kriget fortsätter kan det bli tal om flera räntehöjningar, varnar Riksbanken i ett av sina så kallade alternativa scenarier.

Riksbanken är inte ensam om att klia sig i huvudet inför framtiden.

Den kanske mest relevanta frågan om kriget i Iran just nu är den här: Vem är det som bestämmer? 

Israels attack mot Irans gasfält South Pars har eskalerat kriget och fört in det i en helt ny och farligare fas. 

Iran har svarat med flera attacker mot gasanläggningen Ras Laffan i Qatar, världens största producent av flytande naturgas, LNG. 

Vem ligger bakom upptrappningen? I ett inlägg på Truth Social hävdade Donald Trump att det var Israel som genomförde attacken och att USA inte hade en aning om att den var på gång. 

Men enligt flera amerikanska medier stämmer det inte alls, Trump var både informerad och godkände anfallet. 

Samtidigt skriver Donald Trump att Israel inte kommer genomföra fler attacker men om Iran går till motattack kommer USA spränga hela South Pars, med eller utan Israels godkännande. 

Så den som påstår sig inte ha något med attacken att göra lovar alltså att de ansvariga inte kommer upprepa den men hotar samtidigt med att gå till ett ännu värre anfall på egen hand. 

Världens mäktigaste nation verkar styras av en slumpgenerator.

Konsekvenserna kan bli oerhörda. 

Så här långt har finansmarknadens reaktion på kriget varit förhållandevis behärskad. 

Visst har oljepriset gått upp och börserna backat, men rörelserna har inte varit i närheten av att spegla hur stora problemen faktiskt är. 

Marknaden verkar från krigets inledning ha utgått från att Trump snart kommer utropa en seger och att allt återgår till det normala. 

Det scenariot ser alltmer osannolikt ut för varje timme som går. Även om Trump skulle vilja dra sig ur betyder det inte att problemen försvinner. 

Dels kan Iran fortsätta kontrollera trafiken i Hormuz och därmed fortsätta hålla världsekonomin i ett strupgrepp. 

Men framförallt: efter det senaste dygnets händelseutveckling finns inte längre alternativet att allt går tillbaka till situationen före kriget. 

Oljeanalytikern Rory Johnston skriver på X att ett stopp i Hormuzsundet är som en vattenslang som snott sig – det går att få igång flödet ganska snabbt. Attacker mot infrastruktur är som att ta fram en hagelbössa och skjuta bort vattenkranen som slangen är fäst i. 

Det kommer att ta lång tid att bygga upp allt igen. Qatar varnar för att man kan tvingas riva upp kontrakt på gasleveranser till Europa som ligger så långt som fem år framåt i tiden.

Denna insikt börjar sjunka in på marknaden. På torsdagsförmiddagen steg priset på naturgas i Europa med knappt 30 procent och har nu mer än dubblats sedan kriget inleddes. Priset på Nordsjöolja (Brent) noterades i 119 dollar per fat. Experter pratar om att det kan gå till 200 dollar.

Gaspriserna kommer att slå hårt mot Europa och en redan svag konjunktur. 

Men det kan bli mycket värre.

Europa har gått från att vara beroende av rysk gas till att importera 60 procent av sin naturgas från USA. Frågan är om det är en pålitlig leverantör? Redan nu finns det rapporter om fartyg som varit på väg från USA till Europa men som har styrt om mot Asien.

Kina och Sydkorea har infört restriktioner på export av olja och gas, för att skydda det egna landets tillgång till energi. Det kan leda till ännu högre priser och att bristsituationer uppstår i andra länder.

En fördjupad oljekris drar undan mattan för ekonomin i flera länder i Asien, för att inte tala om i gulfstaterna. Eftersom nationer som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Qatar förser resten av världen med stora mängder kapital kommer det kännas på många håll.

Även USA:s ekonomi är sårbar.

EJ Antoni, en ekonom som tidigare stått Trump nära, säger till Financial Times att den helt enkelt inte är stark nog för att klara ett oljepris över 100 dollar per fat. 

På torsdagen meddelade USA:s finansminister Scott Bessent att USA kommer att lyfta sanktionerna på olja från Iran för att få ut mer volymer på världsmarknaden och därmed bromsa prisuppgången.

Ja, ni läste rätt. Samma land som USA bombar får nu möjligheter att tjäna en extra hacka. Briljant.

Men varför dessa ansträngningar för att lugna oljemarknaden?

Höga oljepriser är rena vinstlotten för USA. Det förklarade ju Donald Trump så sent som i torsdags på Truth Social.

Detta efter att i sitt tal till nationen, tre dagar innan kriget inleddes, ha skrutit om att bensinpriserna var så låga. 

Det är där vi är gott folk. 

Det är inte svårt att hålla med Riksbanken. Prognosen är mycket osäker. 

© Aftonbladet