Donald Trumps uttalande att Ryssland kan få göra vad det vill med Nato-länder som inte satsar på sitt försvar har skakat om alliansen. Många har med rätta fördömt ett uttalande som undergräver försvarsalliansens trovärdighet och uppmuntrar dess fiender.

Samtidigt bör vi nog lyssna till budskapet. Trump är inte den första amerikanske presidenten att skälla på säkerhetspolitiska fripassagerare. Barack Obama försökte upprepade gånger att få Natoländerna att lägga mer på sina nationella försvar – minst två procent av BNP. Vid flera tillfällen lyfte Obama frågan med europeiska ledare. ”USA gillar Nato, men vi kan inte sköta det själva”, var Obamas budskap. Problemet med Obama var att han var så vältalig och artig att hans krav inte togs på allvar.

Trumps brutala retorik har visat sig vara mer framgångsrik. Hans första presidentperiod ledde faktiskt till att Natoländerna totalt sett ökade sina försvarsutgifter. Under 2017 ökade Natos samlade utgifter med 5,1 procent vilket var rekord för ett enskilt år. Den uppåtgående trenden höll i sig till 2021 men vek när Biden blev president. Nu verkar Trumps hotfulla utspel under presidentvalrörelsen återigen ha gett Natoländerna ytterligare en spark i baken.

Det finns ingen anledning att försvara Trumps retorik men det går faktiskt att förstå det amerikanska perspektivet. USA har flera säkerhetspolitiska utmaningar där Kina är det överlägset största, och det är USA som tar det stora lasset för att bevara freden i Ostasien. Det är en dyr kapprustning främst inom områdena marin och flyg.

Dessutom sker den för första gången på mer än 100 år mot en motståndare som har lika starka ekonomiska muskler som USA. Européerna har hittills bidragit minimalt till att hålla Kina i schack. Trots det är det amerikanerna som fått dra det tyngsta lasset i stödet till Ukraina. Inte konstigt då om amerikanerna tycker att de europeiska staterna själva borde ta större ansvar för sina nationella försvar.

År 2023 spenderade Nato i snitt visserligen 2,64 procent av BNP på försvar, men snittet drogs upp av USA. Snittet för övriga Natoländer var 1,74 procent av BNP. Bara elva länder nådde över målet om två procent. Hit hör Polen, Finland och de baltiska staterna. Men stora nationer som Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Belgien, och Spanien satsar fortfarande mindre än två procent.

Någonstans handlar det om en rättvisefråga. Trumps säkerhetsrådgivare Keith Kellogg uttryckte det nyligen som att den som vill vara med i en allians också måste vara beredd att bidra till alliansen. Det är svårt att säga emot. Dessutom är det en linje som har brett stöd i den amerikanska hemmaopinionen. Det är ju faktiskt precis vad Barack Obama också tyckte.

Kanske borde vi i Sverige vara motvilligt tacksamma för att Trump driver på de europeiska staterna. Vi är ett litet land och beroende av allierade men vi kan samtidigt inte förlita oss på USA ensamt. År 2024 blir första gången sedan 1997 som Sveriges försvarssatsningar når upp till två procent av BNP. Vår säkerhet skulle öka om fler europeiska länder tog samma ansvar.