I boken ”This time is different” skriver Carmen Reinhart och Kennet Rogoff om hundratals finanskriser som skett sedan medeltiden. Vi lär oss att vi ingenting lär. Flockmentalitet och en känsla av att man står inför unika möjligheter inleder perioder där banker lånar ut så mycket de bara kan, inte sällan till investeringar i ny teknik. Efter ett tag när låntagarna inte kan betala tillbaka kommer baksmällan i form av bankkrascher där kostnaderna stjälps över på allmänheten. Ekonomiska resurser som investeras i något som inte fungerar är förlorade resurser, såväl för den enskilde som för samhället och miljön.

Vi har i en rad artiklar visat den dåliga lönsamheten inom svenska vindkraftsanläggningar. De samlade förlusterna 2017-2022 uppgår till 13,5 miljarder, och förlustmarginalen efter finansiella poster landar på 39%,2. 58% av alla anläggningar har gått med förlust och 69% av alla vindkraftverk i Sverige finns i bolag som gått med förlust.

Många tvingas upprätta kontrollbalansräkningar för att förstå hur många veckor man har kvar innan konkursen kommer.

49% av vindkraftverken fanns i aktiebolag som varit föremål för aktieägartillskott 2017-2022. Hittills har nästan alla dessa vindkraftsanläggningar blivit räddade av sina ägare. Det som skiljer vindkraftsanläggningar från andra verksamheter är att de är nästan omöjliga att förändra. Vindkraftverken går inte att flytta, de kan bara producera elektricitet när det blåser och tekniska förbättringar är marginella. Det finns inte ens anställda att göra sig av med eller organisera på........

© Affärsvärlden