För första gången går jag inte högtidligt till vallokalen utan förtidsröstar i biblioteket. Kanske för att jag detta år röstar emot, snarare än för. Kanske för att det är så enkelt när jag ändå lämnar böcker. Jag är inte ensam: i år har mer än 3,6 miljoner väljare förtidsröstat.

När jag passerar förbi på lördagen ringlar köerna långa. Det gör mig glad av ett skäl: att många använder sin rättighet att få rösta i fria val. Det gör mig dyster av ett annat: det ska vara så låga hinder som möjligt att rösta. Tid är ett hinder. 

På vissa håll i landet var det fortfarande flera timmar lång kö när vallokalerna stängde klockan 20.00 på söndagen.

De köande skulle visserligen alla få lägga sin röst – om de nu orkade........

© Sydsvenskan