”Blir längtan för svår, behöver jag minnas bara en sak: ´Välkommen till Jordbruksverket!´” |
När jag flyttade till egen gård blev jag brutalt uppmärksammad på att villkoren för hästföretagare inte på något vis liknade de verksamheter jag dittills varit involverad i. Skillnaden hette Jordbruksverket.
På den tiden hade jordbruksstöden inom EU lagts om. Också hästgårdar kunde beviljas bidrag för vallar och betesmarker. Dittills hade stöden varit förbehållna lantbrukets djur, dit hästar märkligt nog inte räknas.
Länge tvekade jag om jag alls skulle söka. Ideologiskt gillade jag inte CAP, EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Men kolleger övertygade mig om att det var viktigt att också hästföretagarna blev synliggjorda i statistiken. Alltså satte jag mig med fältkartor och grödkoder.
Annons
"Nu blir du kund hos Jordbruksverket!", skrockade tjänstemannen belåtet. Det lät olycksbådande, I som här inträden låten hoppet fara. Jag blev snart varse i vilka kretsar jag hade........