”Eleverna tar det som känns bra i magen.” |
Gymnasisten Alva skrattar lite generat. Hon har just fått frågan av Vetenskapsradion om hon kollar svaren när hon ställer frågor till AI för skolarbeten:
”Ja, jag kollar faktiskt alltid upp. Jag blir så himla nojig.”
Att Alva nästan ber om ursäkt för sig är begripligt. Våra sökvanor på internet har ändrats radikalt. Nyss var det normala att använda en sökmotor. Vi lät den välja och presentera källor, få användare såg förbi den handfull länkar som låg på första sidan. Nu frågar vi AI – och studerar inte ens källorna.
”Människor säger ofta att de bara litar på AI när det gäller enkla frågor. Men forskning visar att de i vardagen faktiskt litar mer på AI än vad de tror,” säger Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Han forskar på hur våra sökstrategier utvecklas av AI-användning, och slår fast att vi har ett problem: det är väldigt svårt att värdera kunskap utan källor om man inte redan kan ämnet.
Nu visar färsk forskning från Umeå universitet att de här förändringarna ställer nya krav på skolans undervisning. Gymnasieläraren och forskaren Anna Lodén beskriver hur eleverna övergått från att ställa en fråga i en sökmotor och få ett antal källor att välja mellan, till att ställa en fråga och få ett färdigt AI-svar som behöver tolkas och kontrolleras. Läraren brukade behöva lära elever att välja rätt källa. Nu handlar det istället om att guida dem i att analysera och bedöma ett svar. Men i gymnasiets styrdokument finns nästan inget stöd alls beträffande själva sökandet och inga undervisningskrav för nätsök, utan fokus ligger på källkritik.
Källkritik är svårt utan källa.
För SVT förklarar Anna Lodén att eleverna egentligen gör likadant som förut: de tar det som känns bra i magen. Tidigare innebar det att en källa kändes bra och pålitlig. Nu innebär det att man tycker att AI-svaret låter bra. Vilket det förstås gör, eftersom de stora språkmodellerna är designade för att låta bra och rimliga, inte för att göra faktagranskningar eller rimlighetsbedömningar. Ändå ifrågasätts de ofta inte av eleverna.
”Man genar och får mer tid över till annat. Kunskapen blir ännu mindre processad och bearbetad. Där måste undervisningen anpassas,” säger Anna Lodén.
Det är inga små krav på skolans personal och på beslutsfattare och myndigheter i skolvärlden. Men de är nödvändiga. Forskare varnar för att vi får allt ytligare kunskap, samtidigt som behovet av skarp granskning ökar för varje dag när generativ AI också används för att driva opinion och skapa fejkade bilder och filmer. ”Vi måste förstå vad som faktiskt är korrekt och inte hittepå,” som Anna Lodén konstaterar.
Nu är det bråttom att forma undervisningen så att eleverna får det stöd de behöver. Alla behöver lära sig att göra som Alva i Norrköping: kolla upp svaren de får.
Lisa Kirsebom, frilansande vetenskapsjournalist och moderator
lisa.kirsebom@gmail.com