We use cookies to provide some features and experiences in QOSHE

More information  .  Close
Aa Aa Aa
- A +

Därför skämtar vi om Jesus men inte om Muhammed

5 35 142
27.12.2018

➤ KRÖNIKA TV4:s uppesittarkväll inför julafton blev föremål för en liten tittarstorm. Detta efter att man i en humorsketch i mångas tycke skämtat lite för grovt och vid ett opassande tillfälle om Jesus och julevangeliet. Kritiker, däribland en ledarskribent på Sydsvenskan hör och häpna, har också påpekat att man aldrig skulle ha skämtat på det sättet om Muhammed och muslimska högtidstraditioner. Det stämmer i sak, men det finns en förklaring till detta som de flesta missar.

Den första och för de flesta uppenbara anledningen till att svenska komiker avstår från att skämta om islam är förstås att de är rädda om livhanken. När muslimer blir upprörda nöjer sig som vi fått erfara inte alla med att ringa och klaga. Det kan de överlevande efter attacken mot franska satirtidningen Charlie Hebdo intyga, liksom vår egen Lars Vilks och de satirtecknare som danska Jyllands-Posten anlitade för att göra en serie Muhammedkarikatyrer.

Men det finns också en annan orsak. Islam och muslimsk kultur är i motsats till kristendom och kristen kultur inte en del av vårt gemensamma Sverige och därmed inte heller en källa att ösa ur för våra humorister. Humor handlar mycket om att skapa narrspeglar som vi känner igen oss i. Uteblir igenkännandet, uteblir också det humoristiska.

Från politiskt korrekt håll hävdas ofta att islam är en del av Sverige men utanför de tjattrande klassernas salonger ser verkligheten annorlunda ut. Humorscenen är ett kvitto på det. Det som inte skämtas med där, är inte en del av den folkliga gemenskapen.

När vi skämtar om Jesus driver vi med oss själva. När vi skämtar om Muhammed driver vi med ”den andre”. Om muslimer vore en del av ett svenskt ”vi” och inte ett främmande ”dom” skulle vi alltså driva med oss själva när vi skämtar om islam, och det vore således svårt att hävda rasism. Möjligen skulle man kunna hänföra det till oikofobi i det fall humorn var av det mer förnedrande slaget.

Det motsägelsefulla här är att de som ivrigast framhärdar i att islam och muslimsk kultur är en del av Sverige också är de som skarpast fördömer att vi skämtar om islam och stämplar det som rasism. Man tycks, bakom ord som integration och inkludering, tvärtom vilja cementera segregation och exkludering. Målet förefaller vara att invandraren och muslimen för........

© Samhällsnytt