Pitcher är ett helvete. Säg den byråledare som inte håller med om det. När Resumé nu för femtioelfte gången lyfter denna branschens tydligaste sten i skon, så känns argumenten igen. Och ansvaret för ny ordning läggs gärna där det borde vara, det vill säga på annonsörerna. De som ställer till det så för att de inte förstår bättre.

Jag tror tyvärr inte att något kommer att hända denna gången heller. Det kommer fortfarande att finnas marknadschefer som gärna utnyttjar bugande och bockande projektledare. Och det kommer att finnas byråledare som inte kan motstå möjligheten att – kanske – ta hem ett nytt konto eftersom man ju egentligen är bättre än de andra. Bara det att det inte visat sig än.

Så länge branschen agerar på köparens villkor och inte visar tillräcklig självrespekt lär problemet kvarstå alldeles oavsett skärpta upphandlingsrekommendationer.

Jag vill föreslå en alternativ strategi. Älska pitchen!

Men se den inte som kunden presenterar den – en chans att vinna ett uppdrag. Det är ofta en hägring. Se i stället pitchen som en möjlighet för byråns kreatörer att få träna på det de älskar att göra. Skapa idéer.

Ta briefen för vad den oftast är. Ett vagt önsketänkande. Givet att pitcharbetet inte betalas rättvist – välj att lägga briefen i papperskorgen. Se den (eventuella) upphandlingen som en möjlighet att få visa vingarna under två timmar i ett konferensrum för en publik som är satt att lyssna och – möjligen – lära. Se det som träning och en möjlighet att få tänka en bra bit utanför den där boxen som de betalade uppdragen oftast kommer i.

Cyniskt? Ja. Men uppdragsgivare som inte visar branschen respekten att betala för nedlagt arbete förtjänar inte mycket respekt tillbaka. Pitcha så mycket ni kan, men se till att ha roligt under tiden och låt det inte påverka arbetet för betalande kunder. Då blir ni vinnare på pitchprocessen – även om ”uppdraget gick till en annan byrå”. Oklart vilken.

© Resumé