Emmy Arebo: ”Den nihilistiska pingvinen avslöjar hur engagemang fungerar” |
Det är något talande i att ett nästan tjugo år gammalt dokumentärklipp plötsligt får nytt liv i ett av världens mest samtidstörstande flöden och Werner Herzogs ord ”But why?” dominerar Tiktok-flödet.
Den nihilistiska pingvinen som cirkulerar på sociala medier är densamma som dokumenterades 2007 i ”Encounters at the End of the World”. En ensam pingvin som lämnar sin koloni och rör sig bort från havet, bort från flocken, in i Antarktis. Ett beteende utan biologisk förklaring och med ett förutsägbart och sorgligt slut.
Att just detta klipp blir viralt i dag är i sig betydelsefullt. Inte för att det är nytt, utan för att det återkommer. För ungefär ett år sedan skrev jag och Kimia Favre en spaning om djuphavsmarulken som under en kort period blev ett existentiellt fenomen i sociala medier. Att både marulken då och pingvinen nu får ett sådant genomslag pekar mot samma sak: det finns ett tydligt behov av innehåll som lockar oss att stanna upp och reflektera kring mänskliga existentiella frågor. Ett behov som mycket annat innehåll i dag verkar ha svårt att möta.
Det centrala är att den här typen av innehåll som väcker existentiella frågor om att vara människa uppenbart behövs och engagerar. Men det väcker även frågan om hur det kommer sig att innehåll med människor i centrum i allt högre grad verkar ha svårt att skapa samma typ av reaktion?
Detta står i tydlig kontrast till hur innehåll med människor i........