Skellefteå kommun har ett ungdomsproblem. Jag har skrivit om det förut och det låter såhär: 

– När du gått ut gymnasiet är det dags att flytta. Framtiden finns någon annanstans.

Nej det är ju ingen som säger så, men underförstått är det många faktorer i samhällsbilden som förmedlar denna ton till ungdomarna. 

En del av detta ungdomsproblem ligger på kort sikt bortom Skellefteåbornas kontroll. Vi kan inte förvandla bygden till något den inte är. Om ungdomar lockas till större städers utbud av utbildningar, jobb och nöjen kan Skellefteå inte trolla med knäna. 

Men på längre sikt kan vi stegvis göra orten attraktiv för unga, och redan nu hoppas vi att den ska vara en plats värd att flytta tillbaks till efter några år på annan ort. Det kan ju vara så att något med Skellefteå lockar när man bildat egen familj.

Tyvärr är Skellefteås skolor ett argument mot en sådan återflytt. Inte så att allt är dåligt, men jämförelsesajten Kolada visar att skolorna inte kan locka med god kvalité eller fina resultat. 

Var fjärde grundskoleelev saknar godkänt i något ämne efter nian och var sjätte grundskoleelev är inte behörig till något gymnasieprogram när de går ut. 

Tre av tio gymnasieelever tar inte examen efter tre års studier på gymnasiet. Var fjärde gymnasieelev har fortfarande inte tagit examen efter fyra år. Och det är bara hälften av gymnasieeleverna som uppnår grundläggande behörighet till högskola efter tre år på gymnasiet.

Från kommunens sida finns en långvarig historia av snåla budgetar till skolorna. Den historian ser inte ut att ha nått sitt slut. För att ha råd med specialpedagoger på gymnasiet sparar kommunen nu på studie- och yrkesvägledare. 

Emma Burman är Fackligt ombud på Sveriges lärare. Hon kommenterar besparingen till Norran (6/4):

– Det är klart att den här nedskärningen ökar risken att elever inte får den vägledning de letar efter. Det innebär mindre möjlighet till hjälp med att navigera i frågor om studier och arbetslivet, och troligtvis kommer fler behöva söka informationen på egen hand.

Skolorna i Skellefteå har också svårt att leva upp till de kvalitetskrav som regeringen ställer. Bland annat finns alldeles för få skolbibliotekarier.

Fackförbundet DIK har i en kritisk debattartikel (30/3) redovisat fackets bedömning att det skulle behövas totalt 32 skolbibliotekarier inom grundskolan och gymnasiet för att leva upp till regeringens ambitioner. Idag finns det fem, plus en deltidstjänst som biblioteksassistent.

Daniel Sjögren (S) och Fredrik Stenberg (S) är två ansvariga politiker som svarat på bibliotekariernas kritik (9/4). De skyller bristen helt och hållet på regeringen. Men med vaga hänvisningar till egna satsningar och hävdar de att kommunen satsar.

Politikernas kritik mot regeringen är väldigt konstig eftersom skolan är ett kommunalt ansvar.

Men framförallt är den konstig eftersom de stora orden inte matchas med praktisk politik. Nej kommunen har inte råd med allt. Men skolornas verksamheter borde ha en trygg finansiering.

Att växla ut studie- och yrkesvägledare mot specialpedagoger är ett fattigdomsbevis. Behovet av vägledning kommer finnas kvar och den personal som finns på skolan får göra SYV-arnas arbete utöver sina egna uppgifter.

Bristen på bibliotekarier visar att Skellefteås skolor har ett dåligt läge för utveckling. Det finns bara pengar för att nå upp till skammens gräns – men inte för att forma riktigt bra skolor.

Med politik av detta slag växer Skellefteås ungdomsproblem. Det outtalade budskapet från politiken är:

– Flytta efter gymnasiet och bo kvar där. Framtiden finns inte här. 

© Norran