Könsneutrala toaletter är djävulens påfund

Det är på en rastplats mellan Stockholm och Göteborg som jag ställs inför ett faktum: här finns bara könsneutrala toaletter, detta djävulens påfund som blivit så vanligt på sistone. Jag sveper tröstlöst runt med blicken i en fåfäng förhoppning om att få syn på en trygg plats att kissa på, ett helt vanligt ”damrum”. Det här känns allt annat än bra. Nu återstår bara att brösta det oundvikliga.

Idén att slå ihop mäns och kvinnors separerade zoner till gemensamma finns det säkert en tanke bakom, men vem bryr sig? Man kan inte förutsätta att vi från förr-i-världen efter alla år ska finna oss i att nyttja samma toa som okända gubbar. Vi vill fortfarande slippa alla stånkande, rapande, fisande, åt alla håll vilt pissande män. Inga nya vill vi ska inkluderas i vår zon och herrtoaletter vill vi jättegärna exkluderas från. Vad var det för fel med att dela upp män och kvinnor i olika grupper nu igen? Har glömt.

Jag tvättar händerna i godan ro och tillåter mig att njuta av att ha fått en ny livserfarenhet.

Jag tar ett djupt andetag och öppnar dörren till Mordor. Sekunden efter tar jag ett steg in i en värld där vad som helst kan hända, men inte på ett........

© Göteborgs-Posten