De senaste månaderna har jag tillbringat en pinsamt stor del av min skärmtid på sociala mediers mörkaste rum: Fitness-Tiktok. Det där smala girlbossar och deffade löparkillar samlas och berättar hur de blev, eller bara alltid varit, smala. Där de ger oönskade råd om att välja vänner utifrån BMI, delar recept på glass gjord av satans spillning (keso) och postar träningstips i den enda uniform som gym-tjejer tycks äga: träningstajts med en söm mellan skinkorna som accentuerar rövskåran. Det är en kvävande och smaklös del av internet som jag hoppas aldrig sprider sig ut till den riktiga världen.
Nu finns dock en överhängande risk för just det.
Så här ser nämligen historieskrivningen ut: I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Sedan kom Twiggy, heroin chic och H&M:s minimala storlekar och fuckade med allas kroppsuppfattning. Tolvåringar återgick till barnmat, kolhydrater kriminaliserades och folk slöt ett 16 veckors långt kontrakt med djävulen för att kirra beach bodyn lagom till midsommar.
Men på den sjunde dagen tillverkade danskarna Ozempic.
Läkemedlet, som utsågs till förra årets största vetenskapliga genombrott, togs........