Den som vill förstå kvinnohat bör läsa Olga Ravns nya roman “Vaxbarnet”.
Författarens sjunde bok följer den ogifta adelskvinnan Christinze Kruckow, som tillverkar en docka av vax i syfte att hjälpa sin vän att föda ett friskt och levande barn efter många plågsamma dödfödslar. Den lilla vaxdockan, och det faktum att vännen mot förmodan får sin önskan uppfylld, väcker misstankar om trolldom mot Kruckow som flyr ön hon bor på för att undvika avrättning.
När hon efter flykten slagit sig ned på Jylland upptas hon i kretsen kring den mystiska Maren Kneppis och deltar i hennes olika upptåg. Tillsammans med en handfull andra kvinnor läser hon ur böcker om svart magi och lämnar avföring utanför borgmästarens dörr. I häxjaktens guldår dröjer det inte länge innan anklagelserna mot Kruckow hinner ikapp henne. Hon och hennes nya bekanta, alla hämtade ur dokument från 1600-talets Danmark, döms i häxprocesserna under åren som följer. De flesta av dem bränns på bål.
Det är en olycklig tolkning av ordet, eftersom det förbiser hela konspirationen om kvinnors inneboende ondska
Huruvida karaktärerna i Ravns bok de facto har något häxlikt över sig........