Bra konst berättar inte för oss vad vi ska känna |
Ingeborg Bachmanns novell ”Ni saliga ögon” (1972) handlar om en kvinna som vägrar att se. Trots ett svårt synfel lyckas hon ständigt förlägga sina tre par glasögon, glömma dem hemma eller rentav tappa dem i tvättstället. Under veckan hon väntar på ett nytt par isolerar hon sig i lägenheten. Därefter tappar hon de nya med.
Miranda, som kvinnan heter, vill inte veta av den ”globala emanation av fulhet” som enligt henne utgör världen. Desto bättre att se allt suddigt. Då kan hon fylla igen luckorna med fantasin. Verkligheten måste ”tillfälligt finna sig i att omformas av henne” och Miranda ”beundrar två mögelgröna klumpar” eftersom hon tror att det är Karlskirche. (Linda Östergaards översättning från 2018 är underbar att citera ur!)
Jag kommer att tänka på Bachmanns novell när jag på årets........