Jag har odlat 40 kvadratmeter pumpor i år. Nog för alla pumpabaserade rätter vi kan tänkas vilja, och inte vilja, äta och för att säkra halloweenpyntet med marginal. Trodde jag.

Ändå står jag på Dollarstore en fredagseftermiddag och försöker hålla ett batteri av uppspelta förfrågningar stångna. Nej, det blir inte ett dörrpynt av två skelett i bröllopskläder, ingen dödskalle i glittrig hårdplast stor nog för fem godisbitar och ett spöke bestående av sammankastade plastdetaljer och vitt tyg kan vi göra själva. Men batteridrivna led-masker i plast, det kan jag inte knåpa ihop. Och ”det har alla i klassen” och ”utan det blir det ingen Halloween i år”. Jag faller till föga.

För en vag förvirring kan efter ett tag skönjas i barnens ansikten, där på den för varje höst expanderande säsongsavdelningen. Varför har alla de här sakerna dukats upp för oss, om man absolut inte ska köpa dem?

Det är en bra fråga och jag passar på föreläsningen om tillväxt just denna kväll, just här. De är ändå redan på väg mot kassan med sina masker.

Lisa Stevik och Klara Grape skriver varje vecka om livet som........

© Göteborgs-Posten