Inget blir bättre av att vi slutar skriva om Taylor Swift |
Man ska vara försiktig med att recensera debatter – debatterna om debatterna var kultursidornas stora gissel på 2010-talet. Men det finns något besynnerligt i att senhöstens sammandrabbningar om W. David Marx bok ”Blank space” och den så kallade ”poptimismen” – anförd av bland andra Expressens kulturchef Victor Malm, SvD:s Andres Lokko och Essy Klingberg och vår egen Johan Lindqvist, alla tänk-, läs- och aktningsvärda på varsina sätt – i så hög grad kommit att kretsa kring frågor som kvalitet, kön och god smak.
Man behöver inte gå särskilt många decennier tillbaka i tiden för att en diskussion av det här slaget skulle ha hamnat i helt andra slutsatser än de nu torgförda – nämligen i en kritik av det ekonomiska systemet. Allt annat var tjafs om detaljer i överbyggnaden.
Kanske kan det ses som en sorts kapitalismens seger över tanken. För det mesta som W. David Marx – efternamnet är en lycklig slump – dissekerar i sin omsusade jeremiad ter sig snarare som grundläggande systemfel än begränsade kulturella fenomen. Och sådana kan nog varken åtgärdas........