Det gemensamma goda är tillbaka i politiken. Begreppet – mer känt som the common good på engelska eller bonum commune på latin – framstår kanske som trivialt, men det kan innebära ett grundläggande skifte i synen på samhället. En ny bok beskriver dessa nygamla idéer.

Är samhället ett knippe självständiga individer som strävar efter att förverkliga sina olika livsmål, eller bör det i stället beskrivas som den gemenskap som vi behöver för att kunna fullkomnas som människor? Den förra synen kan beskrivas som liberal, medan den senare snarare är post-liberal och inriktad på the common good.

Med start hos Aristoteles och under större delen av västerlandets historia var det en självklarhet att det goda samhället var målet för politiken snarare än individernas intressen. Den senare idéen hör till den moderna epoken.

I sin mest extrema form innebär liberalismen att extremt fokus på autonoma individer och att resultatet av deras transaktioner inte får korrigeras med politiska medel. Under 1980- och 1990-talen firade nyliberalismen sitt segertåg. Det fanns inte utrymme för att politiken skulle sträva efter det gemensamma goda – det fanns bara individer.

Trots att liberalismen har fungerat som........

© Göteborgs-Posten