Laurie Gilmores böcker om den lilla New England-staden Dream Harbor har blivit en succé inom den romantiska feel good-genren. Marknadsföringen lockar med teman som ”fiender till älskare”, ”liten stad” och ”Grumpy x Sunshine”. Och framför allt utlovas ”HEA” – ”Happily Ever After” – ett lyckligt slut. Förra året vann den första boken i serien, ”Kafé Pumpkin Spice”, det nyligen instiftade priset Tiktok Book Awards.

Men böckerna har också fått kritik. Bland annat för att gå i algoritmernas ledband med ekonomiska syften för ögonen. Laurie Gilmore, en pseudonym för amerikanska Melissa McTernan, har en engagerad målgrupp läsare som vet exakt vad de vill ha, som aktivt söker upp sina favorittyper av berättelser och favorit-”pairings” mellan dess huvudpersoner. Därav reklam uppbyggd runt troper och böckernas koppling till ”Gilmore Girls”.

Såväl pseudonymen Laurie Gilmore som handlingen i ”Dream Harbor” alluderar till den populära tv-serien från 00-talet. ”Gilmore Girls”-staden Stars Hollow där det alltid verkade vara höst eller precis hade börjat snöa, och där det ständigt hölls charmigt kaotiska byråd, är Dream Harbors själsliga kusin.

Jag älskar Laurie Gilmores böcker. Trots att de är lite fåniga, höll jag på att skriva.

”Dream Harbor”-historierna handlar om kvinnor i trettioårsåldern med professionell yrkesidentitet, ofta med ena foten i något slags livskris som kommer nyinflyttade till staden eller har bott där jämt. Kvinnan möter en man, det uppstår trassel, så även känslor. Där är likheterna stora med 00-talets chick lit, som genren kallades lite nedsättande.

Men på den tiden drömde........

© Göteborgs-Posten