Sverige jagar en demokratikris som inte finns

Svensk demokrati äventyras. Det sker nu och det är allvarligt. Det är lätt att få det intrycket om man följer debatten. I en DN Debatt-text skrev nyligen 33 jurister att det sker en ”nedmontering av rättsstaten”. De är inte ensamma om sin oro, och det finns andra infallsvinklar än att rättsstaten är på väg bort.

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind sa nyligen: ”Att försvaga civilsamhället i kristider är att spela med demokratin som insats”. Socialdemokraternas ordförande i Uddevalla använde samma argument: om skattefinansieringen av civilsamhället minskas, hotas ”i förlängningen demokratin”.

Motsvarande linje driver socialdemokraten tillika statsvetarprofessorn Ulf Bjereld, hans kollega Jonas Hinnfors, även han professor i statsvetenskap, samt ledarskribenten Heidi Avellan i boken ”Tidöpakten: så förändras Sverige” (Bokförlaget Atlas 2026). De varnar för att Sverige håller på att utvecklas i en riktning som påminner om den ungerska utvecklingen under Viktor Orbán.

Den svenska demokratins hälsotillstånd under mandatperioden 2022–2026 håller kanske på att bli en valfråga. Men finns det fog för oron?

I Freedom Houses årliga demokratimätning ligger Sverige (2025) på delad andraplats med Nya Zeeland och Norge: 99 av 100 poäng, bara slaget av Finland på 100/100.

Det är en minskning från fjolårets 100/100. Det beror faktiskt på rättsstaten. Men inte riktigt som man kan tro av svensk debatt. Freedom House förklarar: ”Poängen sänktes från 4 till 3 på grund av en kraftig ökning av gängrelaterad våldsbrottslighet de senaste åren, inklusive rekordmånga dödsskjutningar och sprängningar.”

IDEA – Global State of Democracy Indices rankar Sverige högt, i stort sett oförändrat sedan 2010-talet, även om indexet varnar för organiserad brottslighet och desinformation som potentiella hot mot demokratin.

Tidskriften The........

© Göteborgs-Posten