Orbán är borta – men Ungern har inte valt en ny Reinfeldt |
Ännu en gång har politiken i Europa förvandlats till en projektionsyta för våra egna inrikespolitiska strider. Valet i Ungern avslutade sexton år av Viktor Orbáns och Fidesz maktinnehav. Det är värt att fira, inte bara i Ungern. Orbán har satt sig på tvären när det gäller allt som rör stöd till Ukraina och i stället närmat sig Ryssland.
Glädjen över att det nu är slut med detta har förenat många i Europa. Men flera i den svenska offentligheten tycks inte begripa vad det är som faktiskt har skett i Ungern, eller vad som håller på att ske i den europeiska politiken.
I Aftonbladet skriver författaren Gellert Tamas att valvinnaren Péter Magyar "är ingen vänsterpolitiker som exempelvis New Yorks borgmästare Zohran Mamdani, han tillhör snarare en gammal tradition av europeiska konservativa högermittenpolitiker som likt Tysklands Angela Merkel eller Fredrik Reinfeldt". S-politikern Morgan Johansson skriver att ”Ungern har sagt nej till den auktoritära högern. I september kommer också Sverige att göra det.”
I en sak har de båda rätt, men det är en så uppenbar poäng att den knappt behöver uttalas: Fidesz och Viktor Orbáns nederlag är ett tydligt underkännande av korruption, maktfullkomlighet, närhet till Ryssland och ständiga gräl med EU.
Men Tiszas och Péter Magyars seger är inte, annat än i utrikespolitiken, någon stor seger för en ny ”Reinfeldt” eller ”Merkel”, utan snarare ett mer förfinat och pragmatiskt Fidesz. Det är ett nationalistiskt och konservativt parti som........