När investeringssparkontot (ISK) infördes 2012 var målet att förenkla privatpersoners sparande på börsen. På ett ISK betalar du samma skatt oavsett om ditt innehav ökar eller minskar i värde, och du slipper deklarera försäljningar, vilket man måste göra om man säljer aktier eller fonder från ett aktie- och fondkonto (AF).

Med ett AF-konto kan spararen å andra sidan kvitta förluster mot vinster för att på så sätt minska skatten, men det kräver viss planering och kunskap.

Under 00-talet fanns det goda skäl att hitta en alternativ sparform till AF. Innan ISK infördes fann Skatteverket att ungefär hälften av alla som deklarerade aktieförsäljningar gjorde någon form av fel.

Lockelsen med en förutsägbar beskattning av hela det investerade beloppet och med att slippa komplicerade deklarationer gjorde ISK till en populär sparform. Fem år efter lanseringen hade 2,2 miljoner svenskar öppnat ISK, och den siffran har nästan fördubblats fram till 2026.

För staten har fördelen varit att ägandet beskattas oavsett om börsen går upp eller ned, så länge spararna behåller sina pengar på sina ISK. Det blev en stadig men totalt sett lägre skatteintäkt från börsinvesteringar. Riksrevisionen noterade vid en utvärdering av ISK att skattebortfallet under perioden 2012–2017 var 23 miljarder kronor. Det beloppet har förstås bara ökat sedan dess.

På sista raden var ISK en framgång för alla som sparade på börsen och........

© Göteborgs-Posten