Toppmötet på Eleda blev en kattens lek med råttan. Malmö var både smartare, starkare och skickligare än sin toppkonkurrent och tog verkligen inga fångar. På väldigt många sätt var det en maktdemonstration och en käftsmäll gentemot övriga lag i serien. När Malmö håller den nivån som de gjorde mot Djurgården är de Sveriges i särklass bästa lag.
Djurgården brukar kunna uppbringa en kampmoral och en stridsvilja i den här typen av matcher. Både hemma på Tele 2 i våras och i cupfinalen var det täta tillställningar med mycket kamp och halvfult spel där Djurgården gjorde det svårt för MFF. I söndags blev de totalt överkörda! Peña var överallt i defensiven, tacklade bort sina motståndare och snodde åt sig bollar. Varje gång Djurgården satte sin press lyckades Malmö spela sig ur. Christiansen såg ut som sitt gamla jag då han var väldigt rörlig i “mellanytan” och gjorde i princip samtliga sina aktioner med stor kvalitet. Hugo Bolin var under första halvlek en dopad version av Nanasi och lyckades med allt i offensiv väg. I mina ögon var det bara en sak som fattades hos de himmelsblå i söndags och det var anfallarnas självförtroende.
IKT och Botheim är farliga men de spelar inte med självförtroende för tillfället. De försöker och sliter (och vad mer kan man göra när allt inte barra flyter) men lyckas inte riktigt med bollmottagningar och passningar. I våras var båda två självspelande pianon medan hösten mer har sett ut som ett tragglande. Förstå mig rätt, jag har höga förväntningar på de båda och jag vet att de kan betydligt bättre än vad de visar i den här fasen av säsongen. Får Malmö igång en av dem eller kanske båda så har de ytterligare verktyg i sin redan överfyllda verktygslåda. MFF är urstarka och i söndags avgjorde de serien!
Djurgårdens taktiska förändringar
De taktiska förändringarna Djurgårdens tränarduo stod för när de satte Hümmet och Gulliksen på bänken var enkla att förstå på förhand. Med Haarala, Nguen, Wikheim och Fallenius som “toppfyra” fick de kontringsspelare med snabbhet på planen. De visste så klart att Malmö skulle ta initiativet med sitt bollinnehav och att de skulle behöva få bollvinster och kontringsmöjligheter. Tanken var så kallad god men utfallet blev annat än........