Det sved i mitt hjärta när avskedsbeskedet kom. Ibland är fotbollsvärlden tuff och det kan räcka med att förlora fel matcher för att förtroendet ska få sig en ordentlig törn. Givetvis är jag medveten om att det med stor sannolikhet ligger många underbyggande orsaker till beslutet som togs av Djurgårdens ledning, men ändå kändes det just då orättvist mot de tränare som har radat upp topplaceringar, toppat med ett SM-guld och några europeiska äventyr.

I min värld får man inte glömma bort människors historiska betydelse för en klubb trots att nuet inte riktigt är vad man önskar. Hjältar bör behandlas med respekt och inte skickas iväg med en kommentar på någon hemsida. För det som Djurgårdens tränarduo har presterat tillsammans med sina spelare under de senaste åren är inte kattskit! Snarare är det topprestationer. Ett värdigare avslut bör man kunna förvänta sig även om jag är införstådd med alla kravställningar och förväntningar som det innebär att verka i en toppklubb.

Förmodligen är beslutet rätt i det långa loppet då jag tycker att det har infunnit sig någon form av mättnadskänsla till viss del. Utvecklingen har liksom inte gått framåt. Avskedet hade dock kunnat göras på ett betydligt snyggare sätt och då menar jag att det skulle ha skett efter det att säsongens tre sista allsvenska matcher var färdigspelade. Förmodligen kan en ny röst i omklädningsrummet få laget att bli lite mer på tårna, men den rösten kommer inte att kunna hinna göra någon större förändring rent spelmässigt. Kim och Tolle hade kunnat få avsluta säsongen och sen fått chansen att göra en mer representativ sorti. Nu kommer de sin vana trogen att ge någon halvsluten kommentar och sen stänga in sig istället för att få en fin liten hyllning för allt det de har gett föreningen sen 2019. Trist!

Bottenmatcher med bottenkvalitet

Gais mot Värnamo var ingen munter historia. Egentligen finns det inte mycket mer att säga om matchen mer än att båda lagen var ganska dåliga. Jag kan förstå att Värnamo spelar på ett sätt som gynnar dem i den situationen de är i. Det vill säga att de minskar sitt risktagande och försöker att prestera en fotboll som är enkel och ge poäng. Varje poäng är nämligen guld värd i detta skede.

Gais nedåtgående formkurva är däremot svårare att förstå. Intensiteten och framfusigheten som har blivit deras signum under säsongen har sakta men säkert dött ut under de senaste omgångarna. Kanske är det så att de inte orkar hålla i längre? Kanske är det så att de har överpresterat.?Jag vet inte. Men i nuläget ser det tempofattigt ut. Gustav Lundgren som för någon omgång sen var allsvenskans bäste ser helt plötsligt ut att vara inslängd från en division två-match. Tempot är lågt av någon anledning. Nu har de tre matcher på sig att ta sig i kragen och återigen visa sin publik den nivå som de har presterat på under hela säsongen.

Kalmar har inte heller den förmågan som krävs för att vinna matcher i allsvenskan just nu. Det är nog inte en hemlighet för någon att mina sympatier........

© fotbollskanalen