Fotbollen är på väg rakt utför. Knappt en dag passerar utan någon uttrycker det.
Skälet kan handla om allt från VAR, biljettpriser och för mycket pengar till bengaler, maskande spelare och politik.
Lever folk verkligen som man lär?

En fördel med att komma runt i Sverige på olika författarsamtal och signeringar är att man träffar mycket folk och får ta del av deras synpunkter kring fotboll. I söndags hamnade jag i en diskussion med en äldre man på Gleerups i Lund och han var övertygad om att fotbollen är på väg att dö. Allt går åt fel håll, enligt mannen.

Vi var väl inte helt ense. Exempelvis är det inget som talar för att pyroteknik på svenska läktare innebär att folk slutar gå på fotboll. Snarare tvärtom där publiksiffrorna går åt andra hållet. Givetvis finns det folk som avstår att gå, men fler är uppenbarligen lockade trots att matcher kan dra ut på tiden och att det händer att man skjuter raketer och kastar bangers.

Kollar man i min mejlbox är det likadant. Många är missnöjda och trötta på vad man upplever som avarter i fotboll. Allt från matchkalandrar som skvallrar om pengahunger till införandet av VAR, maskande och filmande spelare, Fifas fredspris till Donald Trump, för mycket politik i bevakningen och så vidare. Det är ibland svårt att tro att det är världens största sport.

En hel del i Sverige är kritiska kring utvecklingen där klubbar gått från att vara lokala angelägenheter i städer runt om i Europa till att i dag vara globala företag som jagar avkastning i form av värdetillväxt. Där supportrar som följt sin klubb genom åren hamnar i kläm när man vill ha ut mer pengar per plats på läktarna.

Inför och under VM i Qatar var det många som tog avstånd från den internationella fotbollen och där man slog fast att man helt slutat titta. Visst gick tittarsiffrorna ner för VM 2022 men en hel del matcher spelades på vardagar i november och december. Inget tyder på att varken Premier League eller Champions League tappat tittare.

När Uefa nyligen var ute och sålde rättigheterna till Champions League på de fem största tv-marknaderna ökade priset på alla utom i Frankrike. Nu behöver stigande priser inte med automatik innebära att fler betalar eller tittar på matcherna, men det har trots allt skett avmattning i prisutvecklingen på de flesta marknader och dragningskraften är där.

Kritiken mot Fifas biljettpriser under VM 2026 går lätt att spegla i ett enormt intresse att köpa samma biljetter. Miljoner människor vill och har råd att köpa biljetterna. Kanske är det fel åskådare, men Fifa kan likaväl tuta på och vet att i fotbollsfamiljen är det tyst för pengarna rinner ner till nationsförbunden

Jag är nyfiken om folk verkligen slutar kolla? Att allt de hatar med fotbollens utveckling gjort att de släppt sporten. Det vore intressant att veta om det är så, men sett till det engagemang som följer fotbollen är det svårt att tro. Det räcker att bara se hur folk vill ta del av allt som skedde kring herrlandslagets urspårning under hösten.

Det är lätt att säga att allt går åt helvete. När man pekar på en hel del fakta som pekar åt ett annat håll är det som om folk inte är mottagliga för en annan version. De har likt mannen i söndags bestämt sig att fotbollen är på väg att dö. Att det finns mycket som tyder på allt annat än döden väntar är inte så intressant att ta in.

Nu är det givetvis svårt att överblicka de större skiftena. Kanske kommer vi blicka tillbaka och peka på tidigt 20-tal som när fotbollen började dö. Ändå är jag långt ifrån övertygad om att det är på väg att ske varken i Sverige eller internationellt. Trots alla problem som man onekligen brottas med.

För egen del är mina två favoritlag någon form av andningspaus från jobbet. Jag har aldrig slutat följa Leeds United trots mest motgångar och en rad olika ägare och där det oftast varit galet deppigt. Nu är det brokig samling rika individer som under San Francisco 49:ers namn och med Red Bull på kanten som styr klubben.

Släpper jag Leeds United då efter närmare 50 år? Nej, och kanske är räddningen att jag är mer fokuserad på vad som sker på planen. Fortfarande finns det få saker som kan påverka mig så mycket som en vinst eller en förlust. Det är som om jag antingen fått i mig ett lyckopiller som sprider sig genom kroppen eller så är det ett giftpiller.

Några av de starkaste känslor jag haft på senare år har varit på Elland Road. Stämningen efter ett sent segermål och Kaizer Chiefs "I predict a riot" i högtalarna är svårslaget. Fattar givetvis att de ser mig som en turist oavsett och att jag inte är uppvuxen i ett av de fuktskadade radlhusen som omger hemmaarenan.

Nej, jag gillar inte heller att Red Bull är inne som en liten delägare men konstaterar också att energidrycken inte försvarade sin andel när ägarna drog in nytt kapital för att bygga om Elland Road. Och frågan är vad som är en bra ägare? Jag vet fortfarande inte det. Någon som kan ge stabilitet och har pengar som gör att man kan haka på.

De nya finansiella regelverken verkar tyvärr bara gynna de redan etablerade och rika. Är det inte för mycket pengar i fotbollen? Jo, men dit har vi skruvat hela........

© fotbollskanalen