Ett enat lag tog Sverige till VM efter en bragd

Det borde inte ha varit möjligt.Ändå hände det.Ingen som såg Sverige ta sig till VM kommer att glömma det.

Lagerbielke: "Det var otroligt"

Känslan när slutsignalen gick på nationalarenan var ren och skär lycka. Sverige är i VM efter en dramatisk holmgång mot Polen och där man i perioder hängt på repen som en boxare på väg att bli knockad. I stället var det Viktor Gyökeres som tryckte in 3-2 på ren vilja och sköt landslaget till VM i sommar med några minuter kvar att spela.

Efter ett anfall där man varit beredd att anteckna svenskt mål gång på gång. Tänk att det var Gais Gustav Lundgren som stod för den öppnande finten som ledde till en rad avslut som gick på polska backar, på målvakten och i stolpen innan Gyökeres till slut fixade segermålet. Lundgren är en riktig “late bloomer” som gjorde avtryck på Graham Potter omedelbart och nu fick plats på bänken före Barcelonas Roony Bardghji.

På många sätt en symbol för det lag och den tajta grupp som Graham Potter skapat. Alla som lade mer ansvar på spelarna än på förbundskaptenen under höstens havererade VM-kval måste undra hur Potter kunnat formera en grupp som kan genomföra matcher av den här karaktären. Två gånger om har man gjort tre mål och tagit sig vinnande ur avgörande playoff-matcher.

Sverige var annars på väg att gå i däck helt under tisdagen innan Potter gjorde sina byten. Min kollega satt och upprepade att snart hänger Polen dit 2-3. I stället var det inhopparna med Lucas Bergvall i spetsen som fullständigt svängde på matchen. Det var en sanslöst scenskifte efter det och plötsligt var det som om Polen som var i fara och mycket riktigt så avgjorde inhopparnas insatser.Lucas Bergvall var inget annat än fenomenal. Besfort Zeneli var stark. Lundgren uppträdde som han gjort många landskamper. Kylan. Det var ett matchcoachande som var uppfriskande att uppleva. Potters landslag lovar mer. Inte bara det att man fått till offensiven och defensiven på ett tillräckligt sätt. Man har gjort mål på fasta situationer. Gustaf Lagerbielkes 2-1 var mästerligt på Benjamin Nygrens frispark.

Spelare på spelare har klivit fram. Från Kristoffer Nordfeldt längt bak hela vägen fram till Viktor Gyökeres. Ja, hela truppen. Undrar om jag någonsin sett en svensk bänk fira målen som Sverige gjorde. Det var en kollektiv samling likt en pojkcup där alla bara kastade sig i famnen på varandra både efter Anthony Elangas 1-0 och Gustav Lagerbielkes 2-1. Efter 3-2 var det som om allt släppte och det är tydligt att denna gruppen kan åstadkomma något trots mycket lite tid ihop.

Scenerna efter att domaren Slavko Vinčić till slut blåste av var av den vackraste sorten. En magisk publik som levt med ångesten av en hotande förlust som äntligen fick skrika ut en galen glädje. Och sedan fick man fira med överlyckliga och segerrusiga svenska spelare och ledare som var tagna av insatsen och bragden. Det var smittsamt att få ta del av det som skedde på planen efter att den svenska VM-platsen var bärgad.

Äntligen är Sverige tillbaka i ett stort mästerskap. I efterhand var det rätt av förbundets styrelse att sparka Jon Dahl Tomasson och gå på Graham Potter. En mänsklig och skicklig ledare som fått gruppen att gå ihop på ett helt annat sätt. Uppdraget var tydligt, ta Sverige till VM. Nu är det gjort och visst kan landslaget göra något i Nordamerika när Alexander Isak och Dejan Kulusevski ansluter.

Att bua ut motståndarnas nationalsång är givetvis ingen vacker gest, men det var som om tilltaget fångade anspänningen och stämningen på nationalarenan tätt före avspark den här kvällen. Suget efter ett stort mästerskap för Sverige tog fram alla möjliga sidor hos den blågula majoriteten på läktarna. Många stod upp och sjöng och skrek redan innan spelet börjat och det var en inramning på en svensk landskamp som jag saknat.

Ett rekordstort pressuppbåd och en rejäl och livlig polsk klacka gav ytterligare bränsle till den kokande bakgrund som skvallrade om matchens betydelse. En VM-premiär mot Tunisien i mexikanska Monterrey följt av en sommar med möjligheter att skapa minnen väntade för vinnarna. För förlorarna fanns bara tomheten och en lång semester. Kanske även slutspelat i landslaget.

Redan tidigt på eftermiddagen hade uppladdningen börjat på restauranger i Strawberry Arenas närhet. Öl i mängder, gula och blåa kläder, en värmande vårsol samt en blandning av svenska dialekter som visade prov på fotbollens starka dragningskraft i hela landet. Ändå gick det att känna av de svenska nerverna. Hur bra är Potters landslag? Kan de göra det igen?

Inledningen av matchen var fortsatt ångestartad för alla svenska supportrar. Direkt satte Polen en precis lång boll mot Robert Lewandowski som gick upp i duell mot Carl Starfelt. Den tydlig signal om var man siktade in sig och Polen hade hand om matchen därefter. Det var som om Sverige inte klarade av att krångla sig ur det polska greppet där bortalaget dominerade alla delar av matchen.

Anthony Elanga var den som löste en del knutar när han smällde in 1-0 via ribban efter fint förspel av Gudmundsson och Ayari. En polsk kvittering sög inte kraften ur Sverige utan tätt före pausen var det 2-1 på mittbacken Lagerbielkes nick efter en variant på en frispark. Det kunde blivit 3-1 på ny Lagerbielke-nick efter pausen men vi måste vara ärliga om att Polen i långa perioder var klart bättre och att 2-2 både var rättvist och väntat.

När man bara väntade på en polsk knockout hade Sverige mer kraft. Graham Potter gjorde sina skiften och förändrade matchbilden helt. Det var en förlösning när Viktor Gyökeres inte bara tryckte in 3-2 utan även vann matchen i matchen mot Robert Lewandowski. Sverige kan ta sikte på VM-basen i Dallas i sommar och minst tre matcher och med tanke på att även en hel del treor går vidare finns allt att spela för.

Tänk vad härligt att inte bara veta att en fotbollsfest väntar i sommar för ett svenskt landslag. Utan att man under några månader kan blicka fram mot mästerskapet och veta att Sverige är tillbaka. Graham Potter har gjutit mod i svensk fotboll igen och i efterhand är det inte dumt att han är klar för ytterligare mästerskap. Det är uppenbart att han passar för att ta ansvar för ett svenskt landslag.

Mer från Sverige - Polen

© fotbollskanalen