Trots bolagsförbudet i lagstiftningen kan fysiska personer testamentera gårdar till aktiebolag och runda kravet på förvärvstillstånd. Den möjligheten bör snarast upphöra.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Svenska lantbrukare ska inte bli traktorförare åt Unilever. Det budskapet inpräntades av Hans Jonsson, LRF:s förbundsordförande runt millennieskiftet. Ändå är det i värsta fall ditåt det barkar om inte regeringen skärper jordförvärvslagen – som ska se till att bolagen inte kan ta över landsbygderna.
Det så kallade bolagsförbudet i lagstiftningen ska säkra att maktbalansen i ägande mellan juridisk och fysisk person inte ändras. Men förbudet kan rundas.
Kryphålet är att fysiska personer kan testamentera gårdar till aktiebolag och andra juridiska personer utan att bolaget behöver förvärvstillstånd. Den möjligheten bör upphöra. För trycket på att utnyttja den lär bara bli större.
Lagstiftaren har också haft goda skäl att hindra bolags förvärv av mark som i dag ägs av fysiska personer. När aktiebolag får börja köpa gårdar fritt tenderar det efter ett par led att resultera i att de självägande bönderna som är bosatta på orten försvinner. Det är som upplagt för att småföretagarfamiljer ersätts av kapitalplacerare.
Bolagsmarker kan köpas av vem som helst, var som helst ifrån. Det öppnar för att allt fler svenska gårdar på sikt kan förvärvas av internationella livsmedelsföretag, likt Unilever och Nestlé, eller globala pensionsfonder.
Allmogen som har byggt och format Sverige kan på det sättet ersättas av ansiktslöst ägande som i bästa fall har postadress i Stockholm eller Amsterdam. I allra värsta fall blir det auktoritära stater som köper in sig.
Men om bolagiseringen är ett problem på systemnivå så framstår det nog för allt fler som en attraktiv lösning i det lilla sammanhanget. Att ändra så att gården ägs av ett aktiebolag i stället för en enskild i ett testamente kan vara gynnsamt av flera skäl i samband med ett generationsskifte. Det är då kryphålet att testamentera till juridisk person kan användas.
Dels är det ekonomiskt fördelaktigt, då skattelagstiftningen gynnar aktiebolag och marknaden för bolagsskog är oerhört het. Dels kan bolagiseringar av fastigheter till och med vara en del i en del nya skogsköpares framtidsplaner.
För den som ändå köper skog till barnbarnen kan ta steget fullt ut och testamentera den till ett bolag som arvtagarna har aktier i, och på köpet stiger värdet på tillgången betydligt. En skogsfastighets värde höjs generellt med cirka 25 procent om den ägs av juridisk person.
Samtidigt är det inte bara förmögna skogsköpare som lär snegla på att testamentera mark till aktiebolag. Även för ägarna till aktiva lantbruk kan det framstå som en lösning. I takt med att gårdarna har blivit större, verksamheterna allt mer kapitalintensiva och fastighetspriserna har stigit har generationsskiften kommit att försvåras.
På allt fler håll står familjer inför situationen att fastigheterna har blivit så värdefulla att det är svårt att lösa ut syskon. Samtidigt kan det vara krångligt att stycka av mark för att klara ett generationsskifte, då all jord och skog behövs för att verksamheten ska kunna gå att driva vidare.
En lösning i ett sådant läge är att föräldragenerationen testamenterar gården till ett aktiebolag som syskonen får aktier i. Då kan andelar delas ut beroende på hur aktiva syskonen är i driften och fastigheten förblir intakt. Och värdeökningen gör att det blir försvarbart att inte dela ägandet exakt lika.
Problemet med den här lösningen är dock att den öppnar för det som lagstiftaren har velat förhindra – att de självägande bönderna bosatta på landsbygderna försvinner. När gården en dag ska säljas är den möjlig att förvärva av ett bolag. Och det är här de globala livsmedelsjättarna eller pensionsbolagen kan komma in. Dessa söker stabila placeringar och är kapitalstarka. Andra lantbrukare har sällan en chans att vinna en budstrid.
Om allt fler gårdar i Sverige bolagiseras öppnas även för första gången på allvar den svenska marknaden för jordbruksmark för internationella bolag. Tidigare har främst skogsmarker i historiska bergslags- och gränsbygder handlats i större omfattning.
Vill vi undvika ett scenario där barnbarnen till dagens lantbrukare blir traktorförare åt globala livsmedelsjättar så behöver bolagsförbudet upprätthållas. Jordförvärvslagen bör stramas upp.
Men om bolagisering i en del fall kan vara den enda möjligheten till att klara generationsskiften på ett konstruktivt sätt? Ja, då är det något annat som är fel. Skattelagstiftningen lär vara för betungande.
Regeringen bör agera. Först och främst bör möjligheten att testamentera jord och skog till juridiska personer utan att bolaget behöver förvärvstillstånd skyndsamt tas bort. Sedan bör en utredning se över hur generationsskiften inom lantbruket kan förenklas.
Genomförs inte dessa lagändringar nu kan vi stå inför en total förändring av svenska landsbygder. På ett par generationers sikt kan de självägande bönderna – som byggde landet – ha försvunnit.
”Snart kan de självägande bönderna vara borta”
Trots bolagsförbudet i lagstiftningen kan fysiska personer testamentera gårdar till aktiebolag och runda kravet på förvärvstillstånd. Den möjligheten bör snarast upphöra.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Svenska lantbrukare ska inte bli traktorförare åt Unilever. Det budskapet inpräntades av Hans Jonsson, LRF:s förbundsordförande runt millennieskiftet. Ändå är det i värsta fall ditåt det barkar om inte regeringen skärper jordförvärvslagen – som ska se till att bolagen inte kan ta över landsbygderna.
Det så kallade bolagsförbudet i lagstiftningen ska säkra att maktbalansen i ägande mellan juridisk och fysisk person inte ändras. Men förbudet kan rundas.
Kryphålet är att fysiska personer kan testamentera gårdar till aktiebolag och andra juridiska personer utan att bolaget behöver förvärvstillstånd. Den möjligheten bör upphöra. För trycket på att utnyttja den lär bara bli större.
Lagstiftaren har också haft goda skäl att hindra bolags förvärv av mark som i dag ägs av fysiska personer. När aktiebolag får börja köpa gårdar fritt tenderar det efter ett par led att resultera i att de självägande bönderna som är bosatta på orten försvinner. Det är som........
© ATL
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Yara Hawari
Patrick Gathara
Andrew Mitrovica
Marwan Bishara
Tafi Mhaka
Julie Bindel
Mawlawi Amir Khan Muttaqi
Jan Egeland
Fisayo Soyombo
