Förhoppningarna på den nya regeringen är höga.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Veckan rivstartade med att regeringen presenterade framtida prioriteringar på det landsbygdspolitiska området. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) berättade om ett antal satsningar i höstbudgeten.
Dels lägger regeringen fram åtgärder för att begränsa de skenande kostnaderna för bränsle, dit räknas förslaget om stärkt reseavdrag och fortsatt noll kronor i skatt på jordbruksdiesel under andra halvan av nästa år. Dels satsas det på landsbygdernas infrastruktur. Det läggs totalt 1,3 miljarder kronor på bredbandsutbyggnad, inräknat en EU-satsning. Och det satsas en miljard kronor på vägunderhåll, genom att 750 miljoner kronor omprioriteras från järnvägsunderhåll och ett ytterligare tillskott på 250 miljoner.
Med skenande inflation lär dock inte infrastrukturpengarna räcka långt. Snarare än att kunna gå till stora nya projekt lär de behöva användas för att hjälpligt kompensera för de kraftiga kostnadsökningarna.
Utöver de skarpa budgetsatsningarna flaggade Peter Kullgren för ett par andra prioriterade frågor för regeringen. Han sa att äganderätten till skog och mark ska stärkas. Att regering ska se över om småskalig gårdsförsäljning av alkohol går att tillåta samtidigt som detaljhandelsmonopolet stärks. Och att ägarskiften inom familjeföretag och skiften till personal ska underlättas.
Detta är välkomna besked från lantbrukets horisont. Men det gör också att Peter Kullgren låter som sina företrädare på posten.
Bredband och underhåll av mindre vägar har varit eviga ämnen under senare tid. Formerna för att möjliggöra småskalig gårdsförsäljning lät den förra regeringen utreda, efter krav från Centern. Och äganderätten till skogen var förra mandatperiodens stora stötesten.
I valrörelsen lät det dock annorlunda – en ny regering skulle ju på allvar se landsbygdernas och lantbrukets behov. Det skulle bli skillnad med kristdemokraten Peter Kullgren som landsbygdsminister i en M-ledd regering stödd av SD.
Detta lär också många inom lantbruket ha tagit till sig. Förhoppningarna på vad en högerregering kan åstadkomma är därmed höga. Förväntan är att det ska bli mer verkstad än utredningar.
Men ännu har vi inte sett några större spår av en kraftfull förändring. Och kanske är det inte så konstigt. För det tar tid att styra ett land. Resurserna är begränsade och det krävs prioriteringar. Förändringar av regelverk och system behöver granskas och förberedas under lång tid.
Detta visste också den förra borgerliga regeringen, ledd av statsminister Fredrik Reinfeldt. Alliansen hade förberett sig noga och under långt tid, vilket gjorde att en rad begripliga och systemförändrande reformer kunder presenteras relativt snabbt. Resultatet av det arbetet märks än i dag. Jobbskatteavdrag, ROT- och RUT-avdrag lever än och omfamnas av alla partier. Den här regeringen hann dock inte förbereda ett lika grundligt program, vilket gör startsträckan längre.
Det råder dock knappast någon tvivel om att den nytillträdda regeringen på allvar vill förbättra förutsättningarna för lantbrukare och landsbygdsbor. Men det kommer att ta tid att utarbeta reformerna för det. Och tid är det som lantbruket inte har.
Kostnadsökningarna är här och nu, likaså besluten om en lantbrukare ska satsa för kommande år eller minska ner verksamheten. Givet det osäkra omvärldsläget lär en del luta åt det senare.
Politikens kanske viktigaste roll i dagsläget är att ingjuta hopp om att särskilt jordbrukspolitiken inte kommer att behandlas med samma ointresse som under de senaste årtiondena. Det behövs en landsbygdsminister som kan visa att det blir frihetliga förändringar inom lantbruket – att regelberget ska bantas, skattetrycket minskas och att lantbrukarna inte står ensamma i hållbarhetsomställningen.
Landsbygdsminister Peter Kullgren har här en diger uppgift. Förväntningarna på honom är höga.
Ska regeringen lyckas krävs dock långt mer än att Peter Kullgren rider på samma gamla käpphästar som tidigare landsbygdsministrar har gjort. Lantbruket behöver mer frihet, inte fler utredningar.
Regeringen föreslår noll kronor i dieselskatt för jordbrukare
”Lantbruket behöver frihet – inte fler utredningar”
Förhoppningarna på den nya regeringen är höga.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Veckan rivstartade med att regeringen presenterade framtida prioriteringar på det landsbygdspolitiska området. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) berättade om ett antal satsningar i höstbudgeten.
Dels lägger regeringen fram åtgärder för att begränsa de skenande kostnaderna för bränsle, dit räknas förslaget om stärkt reseavdrag och fortsatt noll kronor i skatt på jordbruksdiesel under andra halvan av nästa år. Dels satsas det på landsbygdernas infrastruktur. Det läggs totalt 1,3 miljarder kronor på bredbandsutbyggnad, inräknat en EU-satsning. Och det satsas en miljard kronor på vägunderhåll, genom att 750 miljoner kronor omprioriteras från järnvägsunderhåll och ett ytterligare tillskott på 250 miljoner.
Med skenande inflation lär dock inte infrastrukturpengarna räcka långt. Snarare än att kunna gå till stora........
© ATL
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Yara Hawari
Patrick Gathara
Andrew Mitrovica
Marwan Bishara
Tafi Mhaka
Julie Bindel
Mawlawi Amir Khan Muttaqi
Jan Egeland
Fisayo Soyombo
