Den växtbaserade revolutionen är en förklädd industriell revolution om inte lantbrukarna kontrollerar förädlingsledet.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
I Gamla Testamentet lovar Gud israels folk ett land som flödar av mjölk och honung. I årtusenden är det den visionen som människor har strävat efter – ett land där mjölk och honung finns i överflöd.
Den drömmen håller dock på att omformuleras. Numera söks landet av havredryck och sockerlösning.
Det finns sedan flera år en mängd initiativ för att ersätta mjölk från kor med växtbaserade drycker. Efterfrågan på dessa drycker av exempelvis havre, potatis eller mandel spås fortsätta att växa. Analysgruppen Grand View Research uppskattar att marknaden för vegetabiliska mejeriproduktsalternativ kommer att vara värd 41 miljarder dollar år 2025.
Det går också snabbt. Det var bara ett par år sedan uppstickare likt Oatly slog sig fram. Då hördes hårda klimat- och djurvälfärdsargument för att få konsumenter att välja bort vanlig mjölk och i stället ta havredryck. Tonen var där i början konfrontativ. Skyttegravar grävdes. Och perspektiven var trångsynta.
Att svensk mjölkproduktion många gånger är en förutsättning för att vår naturs rikaste marker – naturbetesmarkerna – ska fortleva var inget som de nya dryckesföretagen verkade vilja kännas vid. Detta är dock inte så konstigt, företag väljer sina argument för att sälja.
Nu verkar dock tonen ha ändrats. I takt med ökade marknadsandelar har i alla fall Oatly fått mer att förlora på hård och konfrontativ marknadsföring.
Den minskade konfliktnivån verkar föra mycket gott med sig. Allt fler börjar se mjölkalternativen som en möjlighet för svenska gårdar. För det är bättre att nya växtbaserade produkter från Sverige fyller butikshyllorna än importerade mejeriprodukter.
Samtidigt är det inte bara på mejerisidan som den traditionella ordningen utmanas av växtbaserade drycker. Fortsättningen på trenden verkar vara att allt mer avancerade livsmedel ska ersätta mat från djur.
Just nu pågår en europeisk lansering av en växtbaserad vätska som på alla sätt ska påminna om honung. Bakom utvecklingen av den så kallat bi-vänliga honungen ligger ett amerikanskt företag, MeliBio. Producerar gör däremot en stor europeisk livsmedelsaktör.
Precis som när mjölkprodukter började utmanas av växtbaserade alternativ verkar tonläget kring honungen bli hårt framöver. De som vill sälja honungsalternativet framställer det som att människor och natur mår dåligt av honung – att bin utnyttjas. Det rätta för klimat, miljö och annat levande är att välja växtbaserade alternativ, enligt den som saluför alternativet.
Så här lär det fortsätta. Alla typer av produkter som kommer från djur lär utmanas av alternativ. Det finns långt gångna visioner om att ersätta kött med konstgjort kött, som ska smaka som det vanliga trots att det är producerat i ett laboratorium.
Drivkrafterna för att ersätta animaliska produkter med växtbaserade är många. Klimat- och miljöargumenten kommer vi säkert att höra, oavsett hur bärkraftiga de är.
Sedan finns de närmast ideologiska drivkrafterna. Att människor överhuvudtaget håller djur eller brukar mark ifrågasätts.
Men framför allt finns starka ekonomiska motiv. Även små andelar av marknaderna för honung, mejeriprodukter och kött omsätter stora pengar.
De pengar som dras in på växtbaserade alternativ lär dock inte i någon större omfattning hamna i böndernas fickor. För i landet av havredryck och sockerlösning får lantbrukarna en allt svagare ställning.
Utmanarna till honungen behöver exempelvis inte tusentals bikupor, likt biodlarna. Det viktiga är ett recept, en industri och ett starkt varumärke. Råvarorna kan nog tas lite varsomhelst ifrån, vilket möjliggör prispress.
Den här utvecklingen bör från lantbrukets horisont ses på med oro – för de värdefullaste delarna av livsmedelsproduktionen förflyttas från gårdar till industrilokaler.
Även om många nya växtbaserade produkter vill ta ett stort hållbarhetsansvar och premiera lokalproducerat så är det sällan en bärande del i verksamheten. Det går att importera havre, potatis eller socker från fjärran länder – eller producera produkten i sig utomlands.
Motsatsen till den utvecklingen är vad vi har sett ske under senare år särskilt kopplat till djurgårdar. Allt fler lantbruk har tagit flera led i värdekedjan. Klassiska exempel är glassförsäljning på mjölkgårdar, äggförsäljning på hönsgården och en frys med nötkött på köttgården.
Och detta är en av de stora motsägelserna i den hållbarhetsdrivna omställningen från animalieprodukter till växtbaserade. I många fall kan de goda ambitionerna leda till att människor kommer ännu längre bort från maten och industrins betydelse ökar.
Den gröna våg som sköljer över livsmedelsproduktionen kan ge förädlingsindustrin allt mer makt, på lantbrukarnas bekostnad. Den växtbaserade revolutionen är en förklädd industriell revolution om inte lantbrukarna kontrollerar förädlingsledet.
”I landet av havredryck och sockerlösning är lantbrukarna förlorare”
Den växtbaserade revolutionen är en förklädd industriell revolution om inte lantbrukarna kontrollerar förädlingsledet.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
I Gamla Testamentet lovar Gud israels folk ett land som flödar av mjölk och honung. I årtusenden är det den visionen som människor har strävat efter – ett land där mjölk och honung finns i överflöd.
Den drömmen håller dock på att omformuleras. Numera söks landet av havredryck och sockerlösning.
Det finns sedan flera år en mängd initiativ för att ersätta mjölk från kor med växtbaserade drycker. Efterfrågan på dessa drycker av exempelvis havre, potatis eller mandel spås fortsätta att växa. Analysgruppen Grand View Research uppskattar att marknaden för vegetabiliska mejeriproduktsalternativ kommer att vara värd 41 miljarder dollar år 2025.
Det går också snabbt. Det var bara ett par år sedan uppstickare likt Oatly slog sig fram. Då hördes hårda klimat- och djurvälfärdsargument för att få konsumenter att välja bort vanlig mjölk och i stället ta havredryck. Tonen var där i början konfrontativ. Skyttegravar grävdes. Och perspektiven var trångsynta.
Att svensk mjölkproduktion........
© ATL
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Yara Hawari
Patrick Gathara
Marwan Bishara
Andrew Mitrovica
Tafi Mhaka
Julie Bindel
Mawlawi Amir Khan Muttaqi
Jan Egeland
Hipolitus Wangge
Fisayo Soyombo
