Mats Nilsson: Fjärrvärmen är i en dödsspiral |
Det finns få branscher i svensk energisektor som så länge har försökt övertyga både sig själva och politiken om sin lysande framtid som fjärrvärmen. Det är egentligen märkligt.
Få energimarknader präglas nämligen av så ihållande lönsamhetsproblem. Det beror i första hand inte på inkompetenta företagsledningar. Som vi ska se är problemet strukturellt.
Fjärrvärme är ett klassiskt nätmonopol med mycket höga fasta kostnader. Under 2021 uppgick produktionen till en toppnotering på drygt 56,4 TWh.
Rörsystem och produktionsanläggningar byggs för att fungera i flera decennier och kräver stora investeringar långt innan intäkterna kommer. Det finns omkring 2750 km fjärrvärmekulvert i Sverige som är förlagd under perioden 1950–1979.
Affärsmodellen bygger på stabila värmevolymer under mycket lång tid. De senaste åren har dock värmemarknaden förändrats. Energieffektivisering i byggnader, bättre isolering och konkurrens från värmepumpar gör att efterfrågan på köpt värme inte längre växer på samma sätt som tidigare.
Den totala fjärrvärmeproduktionen ligger fortfarande kring drygt 50 TWh per år, men marknadsandelar pressas och volymerna per kund minskar.
Stagnation skapar problem
I ett kapitalintensivt infrastruktursystem med stora fasta kostnader räcker stagnation för att skapa ekonomiska problem. Om volymerna inte växer samtidigt som........