Sandström: Dolda miljardstöd till blödande vindkraft |
Industrin har hävdat att vindkraft “byggs helt på marknadsmässiga villkor och utan subventioner”.
Men finansieringen av svensk vindkraft påminner i själva verket om det krisande stålbolaget Stegra.
Istället för direkta bidrag sker stöden via lån och billiga krediter, främst från utlandet. Kapitalkostnaden subventioneras, och det rör sig om åtminstone tiotals miljarder.
Önusberget säger allt
Låt oss börja med ett illustrativt exempel.
Sett till elproduktion är Önusberget Vind AB störst i Europa. Anläggningens 137 vindkraftverk producerar 753 megawatt (MW), vilket kan jämföras med Markbygden Ett, som med 179 turbiner producerar 644 MW.
Önusberget är en finansiell avskrädeshög. Det egna aktiekapitalet uppgår till 50 000 kr, medan skulderna summerar till fantastiska 8 miljarder. Förlustmarginalen landade 2024 på lika enastående minus 69% och företaget tvingades upprätta kontrollbalansräkning.
Ändå skriver Önusberget i sin årsredovisning för 2024 att man klarar sig tack vare “långfristig finansiering med gynnsamma betalningsvillkor”.
Vilken konservativ bankir vid sina fulla sinnen skulle ge ”gynnsamma betalningsvillkor” till detta blödande skuldberg?
Den enda rimliga förklaringen är att Önusberget med sina noll anställda får förmånliga villkor i form av någon sorts offentlig inblandning. Exakt vilken kombination av garantier, lån och bidrag det rör sig om framgår inte.
Men varje rimlighetsbedömning av detta bolag måste landa i att en så fallfärdig verksamhet bara finansieras av den som inte riskerar sina egna pengar.
Aldermyrbergets rekord
Aldermyrberget utanför Skellefteå gick i konkurs 2024. Av konkursförvaltarens rapport framgår att bolaget lyckats med konststycket att göra 18 aktieägarlån.
Aktieägarlån är i normala företag mycket ovanliga och sker bara i akuta nödsituationer.
I det här fallet är nödsituationen ett kroniskt tillstånd.
Någon klimathjälte i Luxemburg fattar 18 beslut om att skyffla ner nytt kapital i ett svart hål. Med vilka motiv och med vilket finansiellt upplägg?
Vi vet inte, men kombinationen räntor, Luxemburg och ogenomträngliga transaktionskedjor långt bortom landets gränser brukar inte uppstå av en slump. Eller av primär hänsyn till miljön.
Föga förvånande har Aldermyrberget finansierats av offentliga medel via tyska kfW Ipex-Bank GmbH, som också varit involverad i Stegra och Northvolt.
Ekonomiska avskrädeshögar
I stort sett samtliga av de 240 vindkraftsanläggningarna i vår databas är att betrakta som finansiella avskrädeshögar i likhet med Önusberget ovan.
Upplägget med minimalt eget aktiekapital och fantastiska mängder lån och kroniska förluster utgör regel snarare än undantag.
Bara förekomsten av offentliga medel kan förklara varför kapitalförstöringen fortsätter. Och det finns i själva verket gott om skattepengar ämnade för vindkraft.
Såväl Holmen som SCA har fått miljardfinansiering för sina satsningar på vindkraft.
Även SR Energy har fått offentliga medel i form av ett “grönt” lån från Svensk Exportkredit på 700 miljoner kronor.
Vi kan ställa följande hypotetiska fråga: vad skulle hända om de tio offentliga aktörer som finansierat svensk vindkraft hade strypt kapitalflödena över en natt?
Sannolikt skulle all fortsatt utbyggnad avbrytas omedelbart.
Utöver detta skulle vi se ett pärlband av konkurser. Det minimala aktiekapitalet på 50 000 kronor äts upp på någon månad. Då kapitaltillskotten är en integrerad del av verksamheten blir rekonstruktion eller konkurs de enda möjliga utfallen.
I nästa skede skulle markägare bli stående med omfattande saneringskostnader.
Vindkraften påminner om Stegra: här är tio offentliga finansiärer
Skotsk pensionsskandal efter köp av svensk vindkraft
Miljardkonkursen ingen bryr sig om
Asbest upptäckt i nya vindkraftverk