Mellandagarnas förväntan |
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Det finns en stillhet i övergången kring nyår. Det är som mellanrummet mellan två andetag, en paus där man får känna efter, lyssna in och andas ut.
Det är något särskilt med de där dagarna mellan jul och nyår. Tiden tycks stå stilla och samtidigt rusa.
Vi rör oss mellan ljusslingor och årsrapporter, mellan glögg och framtidsplaner. I e-posten droppar de sista autosvaren in och på nyheterna talas det redan om “året som gick”.
Som om man hunnit summera något som knappt har tagit slut. Och ändå gör vi det varje år. Vi blickar bakåt och framåt samtidigt, med en sorts stilla förväntan.
Förväntan är ett märkligt ord. Det rymmer både........