Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Min son önskar sig en klocka till konfirmationsgåva och min förvåning är stor. Inte över önskemålet i sig – konfirmationsgåvor är lika legio som julklappar och pojkars fascination för klockor antagligen genetiskt betingad – utan över det faktum att den nödvändigtvis skall vara analog.

Metallarmband, urtavla, visare – rubbet. Själv drömde jag i motsvarande ålder om en Casio G-Shock med möjligast mycket digital elektronik. Enligt ryktet skulle den överleva ett fall från Eiffeltornet, något jag i och för sig aldrig faktacheckade.

Oroad över gossens själstillstånd gör jag följaktligen som varje ansvarskännande förälder: googlar symptom och diagnos. En snabb visit online avslöjar ett framväxande samtidsfenomen som ibland benämns........

© Åbo Underrättelser