Det tycks finnas en allmän förvåning över att hatet mot judar nu åter blossat upp i vårt land. Hur kan det förvåna?
Blickar vi bakåt i historien ser vi hur antisemitismens fula tryne gör sig till känna om och om igen.
Inför Förintelsens minnesdag bör vi alla fundera över hur vi hamna här igen, skriver Mats Persson.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Judehatet har inte minskat i Sverige, det har ökat. Närmare hälften av svenska judar har den senaste tiden diskuterat att flytta från Sverige. Hatet återfinns inom en mängd olika ideologier, religioner och kulturer. Ibland är hatet central, ibland mer perifert – men den finns där och väntar på sin tid.
Under finanskrisen i mitten av 2000-talet var det makten över bankerna som så många gånger förr knöts samman med föreställningen om judisk makt i det fördolda. Under pandemin kunde vi i stället se hur den moderna konspiratoriska miljön blandade samtida konspirationer med uråldriga sådana, där resultatet blev att judarna skulle ha utnyttjat eller ha iscensatt pandemin för egen vinning.
Sätter vi inte stopp för antisemitismen oavsett dess skepnad kommer vi få ett ännu värre läge än det vi nu befinner oss i. Det handlar inte bara om hätska torgmöten med antijudiskt innehåll utan också om hur den mer populärkulturella antisemitismen gör sig till känna.
I närtid har vi haft två sådana exempel. I podden Högt i tak spreds den klassiska tropen om att judar äger och styr media. Som så ofta försökte detta i efterhand bortförklaras genom att programledarna förringat vad de själva sagt – allting var ju bara på skämt.
Detta är inte något ovanligt att karikatyren av juden sägs vara ett missförstått skämt. Varje gång vi tillåter denna typ av undanflykter passera låter vi åsikterna normaliseras och bli en del av de breda folklagren. Det är en farlig väg att gå.
Ett annat exempel är avslöjandet kring den populära Facebook-gruppen Pink room, där grov antisemitism fritt fått spridas och den kända grundaren själv underblåst antijudiska konspirationer för att sedan tillbakavisa allt med en ursäkt om att en skämtfull chargong fultolkats. Vi kan inte låta detta fortgå. Redan i dag upplevs det som svårt att leva ett öppet judiskt liv i Sverige.
Nu står vi återigen i en tid där judehatet sköljer över världen. Men det är inte primärt 90-talets skinnskallar som kommit tillbaka utan i stället är det invandrade grupper som tillfört en ny dimension av hat.
Det tycks gör många obekväma, men då inte för vad som uttrycks – utan just för att avsändarna är invandrare. I stället för att erkänna det faktum att det finns en djuprotad kulturell antisemitism i Mellanöstern både bland muslimska och kristna grupper, som nu också finns här bland oss i Sverige – så bortförklaras detta med missförstånd och feltolkningar. Det är ett misstag.
Ett lika stort misstag är att blunda för antisemitismen inom etablerade delar av samhället. Det blir inte minst tydligt inom delar av akademin. Christer Mattsson, föreståndare vid Segerstedtinstitutet, med fler varnar för utvecklingen: ”Särskilt oroande är utvecklingen inom de samhällsvetenskapliga kretsarna. Här finns det forskare som ignorerar och reproducerar antisemitiska tankefigurer, framför allt utifrån postkoloniala och intersektionella perspektiv”
Hatet närvarar i hela utbildningssystemet. Konsekvensen blir att judiska elever i grundskolan hålls hemma, studenter och medarbetar på landens lärosäten vågar inte leva ett öppet judiskt liv och en del vågar inte längre befinna sig på plats. Till och med beskrivning av fall med grovt judehat mot ett barn i förskolan har nått mig. Detta är den sanna bilden av en fruktansvärd situation som Sveriges judar nu står mitt i.
Det som behövs är omfattande utbildning av framtida generationer. Det hat vi nu ser spridas kommer dock inte främst från de som är i skolåldern. Därför behövs också ett folkligt civilkurage som ryter ifrån när det förtäckta judehatet gör sig påmint. Först då kan vårt samhälle läka och vår nationella minoritet åter känna sig trygga och som en del av vårt land.
Av Mats Persson (L)
utbildningsminister
Okända faran i havet • Mamman: ”Det tog 30 sekunder”
Debatten efter händelsen i Australian Open
Uppdraget: Mörda rappare • Åklagaren yrkar på 102 års fängelse
Nya regler kan bli slutet för Geofrey Kitutus kriminella karriär i Sverige
Bankchefernas vinnarrecept: Lite arbete, dåliga råd och missnöjda kunder
Invandrares judehat kan inte bortförklaras
5
54
26.01.2024
Det tycks finnas en allmän förvåning över att hatet mot judar nu åter blossat upp i vårt land. Hur kan det förvåna?
Blickar vi bakåt i historien ser vi hur antisemitismens fula tryne gör sig till känna om och om igen.
Inför Förintelsens minnesdag bör vi alla fundera över hur vi hamna här igen, skriver Mats Persson.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Judehatet har inte minskat i Sverige, det har ökat. Närmare hälften av svenska judar har den senaste tiden diskuterat att flytta från Sverige. Hatet återfinns inom en mängd olika ideologier, religioner och kulturer. Ibland är hatet central, ibland mer perifert – men den finns där och väntar på sin tid.
Under finanskrisen i mitten av 2000-talet var det makten över bankerna som så många gånger förr knöts samman med föreställningen om judisk makt i det fördolda. Under pandemin kunde vi i stället se hur den moderna konspiratoriska miljön blandade samtida konspirationer med uråldriga sådana, där resultatet blev att judarna skulle ha utnyttjat eller ha iscensatt pandemin för egen vinning.
Sätter vi inte........
© Expressen
visit website
login
who are we?
contact us
qosheapp
Toi Staff
Gideon Levy
Belen Fernandez
Andrew Mitrovica
Mort Laitner
Rami G Khouri
Ali Fathollah-Nejad
Nikkei Editorial
